Baka, baka liten kaka…

Morgonen kändes trög att komma igång på. Men så fort någon sprang i trappan vaknade jag & ilskan vaknade samtidigt. Jävla tidningsbud!
Men jag fick ändra mig. Klockan var 07.15 & det var nämligen Stigluckan som levererades. Hm!

Förmiddagen gled sakta fram. Läste. Fixade mat. Läste. Vilade middag. Läste. Läste & läste.
Läste klart min bok. Bara för att börja på nästa. Älska Isfolket!
Gick ut en sväng & samlade lite energi för jag behövde sätta igång & baka. Sista omgången på mandelbiskvierna blev klara. Fixade även havreflarnen & sist blev det även kokostoppar. Känns bra att ha klart baket innan ledigheten börjar för alla förberedelser inför bemärkelsedagen.
Massa kopierade papper hann jag oxo med. Till häftet.
På torsdag måste jag fixa allt det sista, köpa presenten. Hur ska jag hinna?
Inventering i dagarna två från & med imorgon. Bara sex timmar imorgon men elva på onsdag. Skönt med ledighet efter det. Det blir ju så mycket roligare! 🙂

Fångarna på fortet idag = utskåpning!
Bönderna regerade. Fredrik bland spindlar & skorpinjoner. Ingen rädsla alls!
Förlust på sekunden bara. Å vilket bungeejump Thilde gjorde!!
Bebe Fouras gör inget intryck på mig, blä!
Han är det mest slajmigaste jag sett. Karl Petter lät sig inte luras av hans sliskiga smil.
Pengar blev det men ingen finalplats.

Jag andas, alltså lever jag.
Nu väntar sängen….nallen & Isfolksbok…

Älskade pappa!

Det borde vara en rättighet för alla att ha ett hjärta som slår i rätt takt.
Jag tänker på min pappa. Han har haft problem ett tag men nu när elkonventeringen är gjord är han som ny.
Han orkar!
Han andas normalt. Han hämtar saker utan att knorra. Han klipper gräset. Han skrattar. Han lever!
När man umgås så ofta som jag gör med mina föräldrar märker man minsta lilla skillnad.
Från att ha haft en pappa som varit tjurig, mest då för att han inte kunde göra alla de saker han ville. Hans kropp orkade inte. Böjd som en promenadkäpp & hundrundan upp i skogen var det mesta han orkade. Att se en man, ens pappa, som alltid jobbat. Alltid kämpat & nästan aldrig varit sjukskriven, bli så svag.
Gnistan som försvann är tillbaka. Att se ögonen glittra igen gör mig så lycklig!
Nu tävlar han, nåja, med mig att klippa gräsmattan. Han orkar leva…

När jag fått nya fiskbebisar av gulliga Marina så ynglar mina egna av sig. Sex stycken små snuttisar gömde sig i den enorma bubblan jag har. Tog en evig tid att städa upp i den men det var det värt. De var så små & jag undrar hur de lyckats undgå de större hungriga bestarna. Bra gömställe i grönområdet antar jag. Då funkar min bubbla som den ska.
Nu är alla matade & snart blir det en saga & Vyssan lull för de allra minsta medan de stora får kolla på Irene Huss.

Själv då?
Jo ja var på pantertanter-träff igår. Jösses vad kul man kan ha med gamla arbetskamrater. Lite för mycket vin i någon men vi nattade henne i tid. Jag har inte skrattat så mycket på länge. Härligt!

Jaha då var det dags igen. Glamour (eller vad det är) på arabiska. Alltså, jag har inget emot arabiska eller Glamour (bara jag själv slipper titta på programmet) men att höra det från grannen så jag måste skruva upp min egen tv & då behöva störa mina andra grannar det är INTE ok. Men det är väl lika bra att vänja sig. Ja för snart blir det barnskrik därifrån. Allt jag ville med mitt liv var lugn & ro. Men visst kunde det varit värre?

Gillar katten i ComHem-reklamen. Så söt!

Nej nu har jag inte tid att sitta här längre. Jag har ju massor att fixa!
Snart är det bemärkelsedag & det börjar dra ihop sig. Presenten är inte klar & inte heller häftet. Men det löser sig.
Först ska jag fixa två dagars inventering. Elva timmar på onsdag men vad gör det när man befinner sig på bästa jobbet ever..?

Jag andas, alltså lever jag.
Peace!

Analfabet?

Reklam, försäljare & dörrknackare – nej tack!
Exakt vad i den meningen förstår inte folk?
Spelar tydligen ingen roll med en lapp på dörren för man får reklam & folk som vill sälja brandförsäkringar ialla fall.

Måste inse att jag börjar bli till åren.
Jag glömmer. Har skaffat mig ett block i väskan för att skriva upp saker som jag ska komma ihåg.
Problemet är bara det att jag glömmer ta upp blocket. Suck!

Första dagen i en rad av långa arbetsdagar är gjord. Trött i kropp & knopp men så roligt att den ordinarie styrkan är på plats igen. Inget ont om alla sommarjobbare men nu kan man koppla av lite utan att behöva mana på folk hela tiden.
Nu har ju oxo alla semesterfirare åkt hem & det har blivit lite lugnare, lite mer normalt.

Idag har det varit en massa väder!
Sol, regn, blåst, blå himmel & regnbåge. Riktigt aprilväder!
Mysigt, när man satt på insidan av huset. Mys också när man satt i bilen men däremellan höll man på att blåsa bort.

Ikväll blir det ingen kvällsrunda, Frasse är nämligen hos sin husse igen. Så nu är det kurr i soffan med kudden.
Snart är Fångarna på fortet slut för ikväll & då blir det Isfolksbok. Nummer 25 i ordningen. Mys!

Jag andas, alltså lever jag.
För livet är inte dagarna som passerar, det är dagarna man minns…

Dingdåååång!

Plötsligt har byn vaknat.
Första skoldagen & ett myller av söta ettor invaderade skolan där vi gick förbi imorse.
Det betydde massor av bilar på parkeringen….trottoarerna…gräsmattorna ja till och med i rondellen för avstigande barn hade man parkerat. Sen tillkom ju alla andra barn som började klassen högre än i fjol. Vilket myller!

Tänk, jag har en kvinna jag ofta möter på nästan samma plats & tidpunkt när jag går just DEN rundan med voffsegull & hon hälsar aldrig. Var gång ler jag för mig själv för jag tänker på när jag blev anmäld för HFAB:s sociala nätverksamhet eller vad fanken det hette. Damen ringde till mig & sa att jag inte är social…
Jag hälsade inte på en dam i granntrappen.
När jag möter kvinnan utan leende så låter jag henne slippa hälsa. Jag har ju kärringen, ja jag skriver så, som jag inte vill hälsa på hemmavid & det beror inte på att jag inte är social utan för att hon sprider lögner runt hela bostadsområdet. Polisanmälningarna duggar tätt över folk för att någon kanske tittat lite extra mycket på henne.
Ändå är det HON som vinkar, ja men bara med ett finger, till folk. Tragiska människa!
Hade hon skött sina kort så hade hon haft många vänner för hon är väldigt social & trevlig när hon sätter DEN sidan till. Men det är ju inte alltför ofta.

Avstjälpning förbjuden.
Är det någon som vet vad denna skylt betyder?
Inte hemomkring mig ialla fall. Trädgårdsavfall hade kastats där runt skylten & allmän oreda rådde. Bland det klippta gräset växte då även oklippt gräs fram & mitt i detta höga satte sig min prins & kakadodeldejade idag. Å vet ni?
När ingen annan kan läsa eller förstå den skylten så kunde inte jag heller det idag för skulle jag gå in & hämta upp det avstjälpta lasset hade jag blivit riktigt äcklig om skorna så även jag lät det ligga & visslade när jag gick vidare. 
Så nu har jag varit busig så det räcker för en hel veckas tid. Tilläggas ska att det absolut inte var en genomfart för gångtrafikanter eller någons trädgård utan bara skog & överväxt parkområde där ingen sätter sin fot mer än möjligen ortens fyrbenta.

Tack Pi, Jonna & Jizza för mysbesök!
Ännu ett tack till dig Pi för att du är du!
Vi ses snart igen…

Jag andas, alltså lever jag.
Sängen, jag längtar efter dig!

He made my day!

-”Den mannen som har dig måste vara lycklig”.
Så sa en man till mig idag. Gissa om det värmde!
Nu sa ju inte jag att jag var singel för vem fasen vågar det? Då kanske fler friar…brrr!
Allt jag gjorde var hjälpte honom med att fixa fram en ny kupong & skriva om den för att han hade ändrat sig angående beloppet. Var tillmötesgående & helt vanligt trevlig. Känns bra när man gör folk glada. För så små saker. Han log & önskade mig en fortsatt bra dag. Härligt!

Måste bara säga till er att inte köpa chokladen från Lindt. Mousse au chocolat Noisette.
Stor varning på den!
Den är underbar & smälter i munnen. Man blir beroende!
Kom inte & säg annat än att jag varnade er… 🙂

Ännu en gång måste jag bara säga: Jag har världens bästa arbetskamrater!
När den förbannade kaffemaskinen rök ihop för jaaaa vad ska jag säga, förhoppningsvis sista gången så ställde mina underbara vänner upp för mig. Kände som jag kommenderade dem men de var så underbara & bara sa: Anne, vi fixar det, vi hjälps åt. ÄLSKA!
Hade Lotta-bejb fått bestämma hade den hamnat i komprimatorn. Nu tog jag inte till så hårda tag utan trädde en säck över eländet som stod halvöppen som värsta slaktgrisen, så slapp vi se skiten!
Plötsligt blev alla på bättre humör. 😀

Nu är den långa jobbehelgen slut & det väntar en lång jobbevecka.
Vad gör nu det när jag får äta grönsakssoppa med klimp tre dagar i rad hos mamma & pappa?
Eller att jag ska få se Fångarna på fortet & Timeout imorgon. Livet är bra härligt!

Jag andas, alltså lever jag!
Nu nattis….zzzzzzzzzzzzz

Hur svårt kan det vara?

Mamman:
-Ska vi köpa två trisslotter?
Sonen:
-Ja.
Mamman:
-Kan du välja några nummer av de lotterna som hänger på linan?
Sonen:
-Den å den.
Han pekar på två lotter & jag plockar ner dem samt önskar dem lycka till.
Varav pojken lägger huvudet på sned, tittar på mig å sen på sin mamma & säger:
-Hur svårt kan det vara att vinna, egentligen??

Nääää hur svårt kan det vara…?
Fast nu var det längesedan man vann något.
Fast det klart, var gång man hittar kantareller så vinner man juh! 🙂
Var gång man får träffa sitt/sina barn, föräldrar & vänner så vinner man!
För att inte tala om var dag man får vara frisk, för är man inte frisk så tappar man pengar & DÅ mina vänner vinner man INTE!

Har varit ute på skön morgonpromenad & har latat mig hela förmiddagen. Ska börja jobba 15 idag till stängning & roligare kan man ju ha en fredag. Säkert kommer jag att gilla läget när jag väl är där. Eller jag VET att jag kommer att göra det men det känns lite tråkigt när alla andra handlar hem gottesaker & ska umgås med familj & vänner. Där står man liksom slutkörd kl 21.30 & ska ta sig hemåt i natten. För att bara orka ta sig till sängen & sova.
Vänta lite nu, vem fan har kastat negativa tankar på mig idag?
Dem måste vi genast sudda bort!
Solen skiner ju. Det finns muffins i kylen. Ingen hallaballamusik är på. Jag är frisk, då finns det väl inget att klaga på??
Dumma mig!

Jag har 3 1/2 timmar på mig att fixa till lillfirrens bubbla. Laga till maten, Frasse har redan färdig mat.
Dammsuga, bädda & diska. Sen göra mig iordning förstås & det viktigaste: vila middag! 😀

Jag andas, alltså lever jag.
Det är inte alla som gör det.

Efter semestern.

Så vad första dagenpå jobbet  efter semester gjord. Fyra timmar. Efter två var jag helt slut. I skallen.
Visst sitter alla PLU-nummer i huvudet men fasligt långt bak idag. De hann liksom aldrig fram.
Att det sedan var så roligt att sitta i kassan & jag tog i lite för mycket, det var ju inte så bra för nu ömmar ryggen.
Jaja..vad är den där balen på slottet egentligen? Jag har sett att kronprinsessan fick vänta innan hon blev serverad mat så vad gör det om kunderna får vänta några minuter på sin mat?
Jag är nöjd med dagen ialla fall. Rasten var kanske lite väl kort men det var nog bara för att allt snurrade i skallen.
Jag är laddad för morgondagen!!

Åt rester från gårdagen av den smaskiga kycklinggrytan. Dessvärre var bara att det var fler än jag som gillade den så jag fick dela med mig till voffsegull. Jag har oxo gjort matlådor till både gossen & mig inför morgondagen.
Pappa ska till sjukhuset för ett hjärtstopp så det finns inte så mycket tid för hunddagis Kullagatan till att stå för maten imorgon. Bara det går väl med pappa så klarar sig voffsegullisarna ett par timmar själva. De är lite bortskämda med att hela tiden (nåja, nästan iaf) ha sällskap. Håll en extra tumme för att det går bra för pappa ialla fall!

Positivt var att jag fick ett supergulligt sms på förmiddagen!
Sandra & Armands har fått en son. Victor, 3430 & 53 cm lång. Knappast att han kan vara tre veckor för tidig väl?
Måste vara felberäknat…
Nåja allt bra med både barn, mor & far.

Tidigt sänggående idag & idag SKA jag krypa ner i tid. Klockan står på 015.15 & då hoppas jag det är uppehåll för då är det hundrundedags! Frasse brukar kolla på mig om jag är klok vid den tiden för han sover som bäst då.
Han har nog mer ont av grannarna nattetid än jag för jag har ju som sagt mina öronproppar. Golvet vibrerar ju…
Det värsta är ibland bara att när jag tänker ringa jouren så kan jag fan inte precisera vilken lägenhet det är.
Det är ju jobbigt.

WOW!
Kolla in killen i So U think U can dance!
En färgad kille med en smkidig kropp som man bara skulle vilja…..gömma sig undan för jämfört med honom är man ett kylskåp!
Eller nej, en flodhäst i ett kylskåp. Vilken smidighet!!!
Hahahaha…ja det får avsluta kvällen. Isfolksboken väntar, lyssnande till grannens….ja vad det nu är de spelar på…eller vad det är…kanske en elgitarr faktiskt. Med eko på….
Men imorgon ska JAG upp tidigt & JAG vet hur man inte ska gå i trapporna. Hur man INTE ska slå i räcket. Hur man INTE ska slå i dörren. Jag måste hitta ett annat boende….

Jag andas, alltså lever jag!
Jag ler oxo….nattis!!

07.22.
Då skar det igenom öronpropparna & det gick inte att ligga kvar i sängen längre.
Jag förstår helt & fullt att folk ska göra sina jobb. Men det kändes jobbigt att höra en röjsågs: ooouuiii, ooouuuiiii!
Okej, nu ska jag kanske inte gnälla, mitt sovrum låg inte åt det hållet men gissa om det ekade mellan husen!!!
Två tomtar som verkade ha fått tag i fel verktyg för att fixa till lite buskar, man kunde nämligen tro att de använde sig av motorsåg & skulle såga ner ett helt träd.

Annelie hälsade på & jag fixade smarrig middag. Det hade gått jättebra för henne på introt av ”nya” jobbet.
Grattis gumman!
Vi mös & pratade massor innan hon skulle till tandläkaren. Inga hål såklart!

Annars har det varit mycket läsning idag med. Kan inte släppa serien. Känner mig snart ett med den. 🙂
Har kommit in i bok 22 nu & om jag inte tvingar mig att sova så läser jag ut den halvan jag har kvar redan ikväll.
Fick ett annat ryck för en stund sedan, bakade frallor. Japp sinnessjukt när klockan är över 21.
Men vaddå?
Måste ju ha frukost imorgon. 😀
Kan inte tänka mig att jag störde det minsta för grannen startade precis i skrivandets stund sin jävla, förlåt, ekomaskin med musik & film – eller vad det är de sysslar med där inne…vad har de för anläggning egentligen??

Orka!
Imorgon börjar jobbet igen efter en skön semester. Men nästa år tar jag nog fyra veckor i streck.
Om vi får ha ett lika lyckat år inom företaget så behövs det. Men det har varit ett roligt & fantastiskt år!
Jag trivs!

Nu ska ja ta min sena ost&marmeladfralla & sen krypa till sängs med Isfolket. Trångt i sängen när hela släkten ska rymmas där men vad gör man? Finns det hjärterum så finns det stjärterum.

Jag andas, alltså lever jag!
Godnatt alla där ute….fryser ni så kom in till mig, jag har värme till alla….

En framtidstro.

”En gång i livet skulle jag vilja sitta här i bilen, blicka ut bland skogens träd & finna en vacker fin gul plätt med underbara kantareller…”
Precis så sa mamma idag när vi färdades sakta genom skogen efter att ha varit & uppvaktat Magnus på hans 40.
Inom två minuter skriker mamma. Sen skriker jag.
Stopp, stopp, stopp!
Pappa, som aldrig kör speciellt fort står ialla fall på bromspellen & mamma hinner inte ut innan jag redan slitit av mig bältet. Hon ser bara rumpan av mig när jag skuttar ner i diket & in under granarna. Ja tilläggas kan ju oxo att det kom små, hm!, glädjetjut hela tiden då jag plockade. Det var just en sådan plätt man önskar hitta, en gång i livet.
På väg till kalaset så var det pappa som var i halvt extas. Han kör bil, kollar trafik & samtidigt ser han svamparna som växer i skogen. Nu var det visserligen slingrig skogsväg men inte behövs sämre koncentration för det.
Han hittade Karl-Johan. Och vilket ställe!!
Jag skulle naturligtvis vara den duktiga lilla dottern som snabbt hoppade ur bilen för att hjälpa till att plocka så han skulle slippa böja sig. Mamma hojtar: Akta diket, fullt med vatten!
Jag bara: Jaaa dåååå mamma…
Man tänker ju: Fattar ni inte att jag är vuxen & klarar mig själv?
Då slog naturligtvis ironin till.
Jag hoppar smidigt över diket. Kras. Oj!
Hoppar tillbaka igen för jag tappar naturligtvis lite av balansen. Kras. Igen?!
Jaaadååå. Tänkte ju inte på att jag för en gångs skull hade kjol på mig. Suck!
Japp! Sprundet fram på jeanskjolen var så mycket längre nu. Syndigt långt. Återigen suck!
Tack Pi för att jag fick låna ditt barn & din symaskin!
Så nu finns det mera svamp i min frys & jag fick mig en stor portion till kvällsmat. Smörstekta kantareller. Älska!
Pappa fick all Kalle & jag tog (läs fick) allt guld!

Idag har det varit Isfolkslugnt. Kanske för att början på just denna boken inte så lockande. Jag vet att den blir bättre  men ibland måste man fastna direkt.
Jag har oxo gett upp med att buda på pocketböckerna på Tradera. 510:- var billigt med jag ska spara till min telefon istället. Jag har ju böckerna, inbundna, & de blir faktisk vackra av att man använder dem!
Önskar bara jag hade ett rum till så jag kunde ha en bokhylla att ställa upp dem i. Har faktiskt börjat drömma om en framtid, en annan än bara den på denna lilla yta av bostad. Det kommer att ta lite tid men man ska aldrig ge upp sina drömmar. Livet börjar ju faktiskt med att man skaffar sig en framtidstro. Jag har det.

Imorgon hoppas jag på Sjönevads marknad. Jag vet, dyrt att åka så långt bara för gräddbullarna. Och?
Jag måste ut bland folk lite grann. Problemet är bara: jag trivs själv!
Funderade massor på detta under kvällsrundan. Jag tycker om att sitta för mig själv & läsa, pilla på datorn eller bara gå. Ändå kan jag lipa av ensamhet där jag saknar någon eller något. Konstigt!
Nej jag har nog inte riktigt bestämt mig för hur jag vill ha det & hellre ensam ”ensam” än ensam i ett taskigt förhållande.
Därför tar jag det lugnt. Jag jagar ingen. Ödet bestämmer. Hehehe å skulle så vara så finns det massor av kul ställen som säljer kuliga saker för ensamma tjejer…har jag hört! 😀

Jag andas, alltså lever jag!
Och det ni, det är alltid en början….tjing!

Det finns en gud!

En cykel i alldeles för snabb takt för den lilla söta valpen.
Det var synen på Brogatan i stan innan idag.
Reagerade starkt & inte vet jag om jag uttalade en häxformel, efter allt detta Isfolksläsande, men plötsligt tvärstannar valpen mitt på gatan. Tjejen på cykel fick tvärnita för att inte dråsa omkull.
Valpen bajsar.
Helt jävla lugnt sätter den sig & gör sina behov. Mitt på gatan.
Jag bara asgarvar!
En högre makt av något slag gjorde sig gällande när mitt hjärta blödde för den lilla valpen som rastades alldeles för fort. Jag säger bara: Tack!
Annelie fick däremot säga till mig ett antal gånger att jag skulle sluta skratta. Det enda som flög igenom mitt huvud var att hämden är ljuv eller vissa straffar Gud meddetsamma. Njuuuuta!!!

Men:
Oh my God vad jag hatar dessa sniglar!
Inte för min egen skull men om ni skulle gå med mig en runda när alla dessa blötdjur befann sig framme då skulle ni säga det samma som jag. Det är nämligen så att Frasse HATAR sniglarna. Jo. Så mycket att han äcklar sig på dem när han ibland behöver trampa på dem. Han kan ta stora skutt bara för att komma undan dem. Hans onda lilla tass hamnar i fel läge bara för att han ska undvika dem.
Jag tycker så synd om honom. Han gillar ju inte maskar heller för de är ju lika slajmiga men fasen så mycket lättare att trampa på än en snigel. BLÄ!

Imorgon bär det av till 40-års smask!
Har fixat presenten & den blev ganska bra tycker jag. Hoppas att den blir uppskattad!
Visar den inte här för kanske, kanske läser han min blogg, eller kanske inte men hans fru gör det absolut, eller hur Pi?

Är supergottesugen!!
Men imorgon är det fredag & jag satsar på fredagsmys. Så gött!
Funderar på pizza faktiskt & fatta att jag faktiskt är sugen på lite öl. Wei!
Men det har säkert gått över till imorgon.

Träffade äntligen lilla Milan idag!
Mötte Ellinor & Lana på stan. Sötungar!
Ellinor var så trött som en nybliven mamma alltid brukar se ut att vara. Gumman, du måste vila när Milan gör det!
Det går inte att hålla fullt hov hemma. Är rädd om dig & du ska hålla länge. Folk förstår att man vill vara ifred ibland.
Jag lovar!

Såg min lilla bebis idag!
När jag matade honom så kröp han fram från djungeln i skålen. Han lever!…eller hon. 🙂

Jag andas, alltså lever jag,
Ta vara på er där ute….