Magiskt!

Min systers mellandotter är andra dottern till den andra dottern av den andra dottern.
Min mormor fick först en dotter, som tyvärr dog.
Sen kom mamma.
Min mamma fick mig.
Sen kom min syster.
Min syster fick sin Alma.
Sen kom fina Inez.
Andra dottern – till den andra dottern – till den andra dottern.

Speciellt.
Magiskt!

Jag andas, alltså lever jag.

 

Bingo!

Idag gick jag lite utanför min comfortzone.
Att jag kan prata, skriva manus & representera i jobbets uniform är en sak. Att gå ut live är en helt annan sak. Tänk att det sitter cirka 100 personer på helspänn & bara litar på dig. Allt hänger på dig. 
Det är många sladdar som ska kopplas ihop. 
Program i datorn som ska sättas igång.
Antal rader som spelas på rätt bricka. Olof hit & Niklas dit.
Höra när funktionärerna ropar in bingovinnarnas bricknummer i rassliga walkie-talkies. Det måste bli rätt.
Räkna antalet vinnare vid varje bingo.
Prata rätt när alla ska hälsas välkomna, prata i pausen för att pocka till försäljning & tacka för att de kommit & spelat.
Tusen saker med andra ord.
Det är med skräckblandad förtjusning som jag kommer att göra detta.
Vara bingo-utropare.
Va? säger du.
Fånigt! säger du.
Trams & fjantigt! fortstätter du.
Själv säger jag:
Prova på det själv!
Det kräver otrolig koncentration & fokus.
BINGO!

 

TUT!

Snart vila…

Jag är så sliten. Jag sover dåligt. Min kropp värker mer än vanligt.
Fingrarna greppar inte det jag vill & saker faller till golvet.
Ändå jobbar jag lika fullt som förr.
Jag älskar att göra det jag gör.
Att vara med människor!
Idag hjälpte jag en dam på 82 bast att göra sitt konto till appen i sin telefon. Superhärlig norska som inte visste hur hon skulle tacka mig.
Tror hon berättade för hela fiket hur väl jag ville henne! ❤️
Allt jag vill är att sprida glädje.
Finns det inget lättare sätt?
Ligger på sängen efter ännu ett morgonpass på jobbet, denna dag bara till 15.00. Har vilat en dryg halvtimme. Känner mig lite bättre men långt ifrån på topp. Imorgon är jag ledig. På torsdag blir det ett bra pass på jobbet med lite egentid. Kolonialtjänst med frukostansvar. Passar mig bra.
Efter det kommer en ledig fredag. Sen är jag framme vid helgen med två morgontrötta öppningar.
MEN!
Det är det sista som händer innan semestern äntligen är här för detta året. Så välbehövlig!
Jag längtar verkligen.
Fram till dess så kämpar jag.

 

Man har ju alltid två val. Även om man är trött.

Jag andas, alltså lever jag.