Vilken jävla smäll!

När inventeringsdagen var över & jag hittat underbara lilla Lotta i butiken så blev det mycket snack!
Hon skulle varit hemma för längesedan & jag hade köpt revben till kvällsmat.
De hann att bli kalla. Men vad är en bal på slottet?
Att träffa Lotta var så kul!
….visste inte att jag saknat henne så.
Vi kom ur affären & goa Anna hade slagit följe. Mycket snack, härliga skratt & underbara leenden.
Men något störde friden…
Någon burnade nere i rondellen.
-Tur att det finns folk som lever på att sälja däck, kommenterade jag.
Sedan blev han lite påfrestande. Det blev många varv i rondellen. Han körde bort en sväng & kom tillbaka i en jävla fart.
-Det kommer att hända en olycka snart, säger jag & de andra håller med.
Då blir det en helomvändning i rondellen, in på fel håll & i rasande fart ska han ta 90¤-kurvan vid Stadium. Då går det lite snett.
Hade det varit en film så hade han slagit runt. Nu blev det tvärstopp med bredsladd på bilens bakdel & den rämnar lyktstolpen som stod närmast. Krasch!
Då kan tre trallande jäntor inte hålla sig. Vi lägger upp ett asgarv & bara vrålar!
Folk trodde nog inte vi var kloka men när något sådant händer: folk som sätter andras liv på spel genom vansinnighetskörning, då känner man sig jäkligt nöjd att det bara drabbar den som fjantar. Lyktstolpen knäcks nertill & lampan uppe bryts av men blir hängande. Delar av bilen & lyktan sprids ut. Föraren sansar sig & kör iväg. Lite lugnare än förut.
Det lustiga var att precis innan kraschen, när han burnade runt som mest i rondellen var det på tapeten att vi skulle ringa polisen.
Nu gjorde vi det ialla fall för stolpen hade fått blotta sitt hjärta & ström kunde härja fritt. De lovade fixa en kommunal jour så att ingen skulle bli skadad. Händelserik dag!

Ja händelserik alltid. Jag inventerade ju idag & hade området kring förbutiken. Allt gick bra med tanke på min skalle som spelade mig några spratt under dagen. När jag skulle knappa in drickan i kakdisken hände dock något olyckligt.
Jag öppnade luckan på glasmontern & innan jag hinner blinka så har en servetthållare i plåt trillat ner & slagit sönder en glashylla.
Den spricker ganska ordenligt & alla negerbollar samt biskvier ramlar ner bland glaset. Dessutom krossas några bakelser som fanns kvar. Katastrof!
Vilket kladd & bara att kasta, man vet ju inte om det kommit glas i det så bara bort bort bort!
Underbara lilla Slavi kommer till undsättning & hjälper mig att torka upp, räkna svinnet & ta bort allt glas.
Å underbaraste chefen i hela världen säger bara: Blev hon skadad?
Inga suckar eller stön om att det kostar pengar att fixa en ny hylla eller alla kastade kakor som kostar…
Kan man göra annat än att älska honom? Suck!
Undra om han egentligen vet hur mycket han beyder för oss undersåtar…

Dagen är till ända & det är dags att krama kudden.
Jag är så trött & morgondagen börjar tidigt.

Jag andas, alltså lever jag.
…..tack alla underbara för en fantastisk dag!

Lättnad

Känner mig mycket lugnare nu.
Mitt i all negativ stress, som jag antar att det bland annat handlar om när jag nu varit hemma en dryg vecka, så känner jag mig lugnare.
Jag har slipat lite på mina 56 timmar under samma tak denna vecka.
Jag menar, inte kan det vara speciellt  lämpligt att starta med 10 timmar, 12 timmar & sen resten utslaget på resterande fyra dagar.
Så jag har fått fyra timmar imorgon istället för 10.
Då släppte en del av den bördan.
Axlarna sjönk ner en aning.

Idag har jag städat ut en massa gammalt som legat gömt för att jag inte orkat med det.
Många tårar som föll men jag har insett att tiden är förbi.
Jag fick ihop en del till de hemlösa oxo.
Hela rena kläder samt lite hygienartiklar. Tänkte jag skulle, trots att ekonomin är hårt ansatt, köpa till dem som behöver det bättre.
För er som vill lätta på plånboken eller leta i era gömmor så kan man lätt kontakta…
Projekt Hemlös 2012/2013
…som finns på Facebook & där är väl alla, nåja, minst en gång om dagen.
Om Projekt Hemlös:
”Hej!
Vi är tre tjejer från sannarpsgymnasiet som kommer att som projekt ha att samla in så mycket prylar (hygienartiklar, kläder, skor, lakar, handdukar pengar osv) till de hemlösa i Halmstad. Sakerna vi får in lämnar vi till nattcaféet här i Halmstad.”
Jag menar: Vi kan ju börja med våra egna på hemmaplan…

Fick mina vinterdäck på bilen idag.
Underbara vänner man har!
Men det måste köpas nya sommarskor till nästa vår samt kollas stöttor för eventuellt så sliter dem däcken lite galet.
Men den tiden, den sorgen…

Sitter nu & väntar in sista samtalet för dagen.
Från en av de bästa.
My sweetheart har jobbat på travet ikväll & är säkert kall & dyngblöt.
Längtar efter att höra hans röst & säga godnatt.
Att man fortfarande känner sig nyförälskad är härligt…

Jag andas, alltså lever jag.

Power

En helt fantastisk konsert med trumpeter, trummor, flöjt, stråkar & underbar skönsång.
Både från solisten & körerna.
Jag är så glad att jag tog mig tiden att gå & höra.
Jag hade fått lite info av Annelie om att det kunde bli mycket pampig trumma & det blev det.
Lilla tanten bredvid mig hoppade högt & jag ljuger inte när jag säger det.
Hon hoppade högt!
Hon tittade på mig men jag vågade inte möta hennes blick för jag hade full koncentration på att hålla mig för skratt.
Ja jag säger då det…

Veckan med sjukskrivning är snart över & inte vet jag om jag blivit bättre. Jag har ialla fall kommit in i ruljansen.
Går på mycket kortison i form av nässpray men om det hjälper mot lilla näsan vet jag inte.
Lite hjälper den mot huvudvärken.
Är det bra?
Tar ”bara” mellan en & tre painkillers per dag nu.
Magen klarar det men klarar jag av att jobba?
Jag måste, jag vill!
Jag vill för att det är inventering på onsdag & jag måste för jag måste ha in pengar.
80% är inte dåligt men sämre än fullt & jag måste ha in vad jag kan få.
Hur är det med orken..?
Ja oxo var det ju det med min display i telefonen. Suck!
Att den bara sa krasch när den föll i asfalten.
Tackar min lyckliga stjärna för hjälpen jag fick med att betala den…
Undra om jag någonsin kommer på grön kvist igen.

Sitter mätt & belåten hemma i soffan & precis i detta nu börjar The mentalist.
Ett favoritprogram.
Men jag sitter i min ensamhet & saknar närhet.
Min älskling är hemma & jag saknar honom.
Som alltid.

Jag andas, alltså lever jag.
…..de vackra orden som jag lovade då? Hosanna in excelsis.

En ängels ögon men så svart inuti

Gårdagens tänkta inlägg ligger kvar i min utkorg.
Jag var så fruktansvärt arg & kände att jag ville riva av allt det där men kanske kan fel person misstolka & då kan ju världens cirkus dra igång.
Så än får det ligga kvar.
Kanske kommer det fram en dag när jag har lugnat mig & personen det handlar om kanske tagit ny vändning i sitt liv.
Men fan, jag hade skrivit så jävla bra!!

Kände mig verkligen som The Tazmanian Devil. Det rök ur mina öron & orden som flög genom mina tankar var inte vackra.
Därför blir det kyrkbänken idag.
Men mest för att lyssna på Annelies vackra kör. Det skulle visst vara extra pampigt idag.
Ser fram emot detta så fort mr. Ipren omhuldat mig med kärlek.
Jag vill ju gärna njuta av allt nämligen…

Om orken finns hos mig ikväll så återkommer jag med vackra kärleksfulla ord sådana som Jesus Kristus själv skulle ha sagt.
Vilken kille!

Jag andas, alltså lever jag.

En dag i taget, en timme i taget

I det ena inlägget efter det andra läser jag om personer som har ont. De har så ont att de inte kan jobba.
De har långtidsont och kan inte jobba. Frustrerande!
Måste vara fruktansvärt att ha kroniskt ont. Jag avvundas er inte. Jag förstår oxo att man måste göra saker när man är långtidssjukskriven eller förtidspensionerad, för saker gör sig inte själva.
Men hur är det?
Har man inte hela dagarna på sig att göra dessa saker?
Det är väl för att man inte kan göra sina saker & sig själv som man just inte jobbar, att man får ha tiden på sig.
Varför stressar folk?
Vad är det folk ska hinna med mera?
Och så läser jag: idag har jag lavat ved. Burit balar. Sprungit i trapporna till tvättstungan.
Städat, städat & städat…
Folk som inte kan röra sig!
Man har bra dagar & man har dåliga dagar. Jag vet, för jag känner folk som har ont. Som inte kan jobba.
Som inte har pengar för de har blivit utförsäkrade…
De personer som leker med sýstemet: jag skäms å era vägnar!

När jag är frisk då har jag drömmar om mer pengar, resor, mera frihet från jobbet. Inte behöva stressa så mycket för att orka jobba & faktiskt sedan hinna med ledigheten som ofta resulterar i att jag slappar framför dumma datorn. Ja Facebook med dess spel & alla vänner.
Idag, när huvudet är åt helvete, när jag knaprat 36 piller på fyra dagar, varit hemma en dag plus idag då vårdcentralen tar emot, då är min enda dröm att få bort det onda & få jobba igen.

PAUS

Hemma efter vårdcentralsbesöket & det betyder att jag är hemma resten av veckan.
Prover tagna. Neurologstester gjorda. Hjärta & lungor fungerade som de skulle.
Det ska bli sjukgymnastik för nacken med akupunktur & avslappning.

En mycket bra läkare, en tjej som pratade flytande svenska trots att hon hade lika mycket mustasch som min pappa.
Nästan.
Men hon brydde sig om mig. Det ska bli tider till diabetessköterskan & mera tid med läkaren.
-Du ska inte hamna mellan stolarna hos oss, sa hon när jag berättade hur jag ”försvunnit” på min förra VC.

Nu är det dags att vila.

Jag andas, alltså lever jag.

Hösten är här

Hösten är här med vackra färgade löv & kameran fick leka fritt när jag körde in till hjärtat idag.
Att bara slänga iväg klick utan att kolla kan ibland bli de bästa bilderna.
Har inte hunnit kolla igenom fotona så det blir en liten Nalle Puh denna gången.

Vaknade halv sex men somnade om & sov som en klubbad säl till åtta.
Märker att jag inte är på topp för att somna som en liten valp efter lek är inte vanligt för mig.
Till & med mitt på dagen!
Sen när klockan är 21 så är jag slut. Pressar mig att sitta uppe lite till för att slippa vakna vi 04.
Pillerna kom i mig först vid 10-tiden idag. Gick bra men då var det dags. Sen gick hela eftermiddagen & allt kändes ok. Tills klockan 20.15. Då började den smyga på igen & jag laddade in. Imorgon ringer jag & beställer tid.
Försökte det idag men de ville inte ha mig. Nej man måste beställa tid samma dag & klockan 10 idag var det fullbokat & jag kunde inte beställa till morgondagen…knepigt system eller hur??

Nej nu är det dags att krama kudden.

Jag andas, alltså lever jag.
………………..idag var en härlig dag att vara tillsammans på. Puss!

Ont det gör ont det gör ont

Jag överlevde dagen, fast klockan elva idag höll jag på att kasta in handduken. Huvudet var inte roligt alls & Jessica sa att jag skulle gå hem. Nää vänta lite till sa jag. Det är strax dags att ta pillerna & då är jag på banan igen. Så en halvtimma senare var jag en glad tjej igen. Men när tiden gick ut för mig idag var jag helt slut. Handlade hem lite frukt & en variant av dofilusfilurer. Magen tar ju lite stryk av alla tabblisar.

Soffläge, Kindergartencop, mera film i form av Jennifer Lopez Enough. Sista pillerintaget för dagen & det är snart dags att krypa till kojs.

Jag andas, alltså lever jag.
…….jag hoppas på att få göra det länge till. ❤

Ballongen sa nästan poff!

Vaddå få vila..?
Jo idag hade jag verkligen behov av att vila.
La mig tidigt igår. 21.05.
Preparerade mig med lite piller för att få sova gott. Skallen har ju spökat lite med värk.
Vaknade 23.28 med en sådan huvudvärk att jag aldrig varit med om liknande.

In med mera piller (jag som aldrig äter piller!!!).
Inget hjälpte.
00.16 ringde jag 1177.
Efter lite diskuterade så sa damen i luren: Du bör komma in genast.
Ja men hur..?
Ensam vettu!
Jag skickar en sjuktaxi. 80 spänn, jag tackar!
Men hur ensamt var det inte att sitta i bilen, småprata & samtidigt hålla en huvudvärk i schack?
För jäkligt faktiskt.
Annars gick det ganska fort inom akutens väggar för en gångs skull.
Migränattack sa läkaren & jag ska knapra lite mer piller i fyra dagar.
Jag var klar att åka hem 03.27.
Då hade jag även fått en insulinspruta för att jag var alldeles för söt!
Kan man få sjuktaxi hem, frågar jag sköterskan.
-Nej bara personer över 65. Du får ta gratistelefonen & ringa taxi Halmstad.
Tänkte säga att jag kände mig som minst 65 i det skicket jag var denna tiden om dygnet.
Då jag får svar i andra ändan att jag visst har rätt till färdtjänst går jag tillbaka & besvärar sköterskan igen.
Meeeen jag fick min färdtjänst hem & endast skinnad på 80 kronor till denna mörka natt.

Min mobil ringde i eftermiddags.
Satt samtidigt vid datorn & eftersom jag inte kände igen numret slog jag upp det så snabbt på hitta.se
Hm. Ägaren heter Ann Hjertqvist & jag beslutar mig för att svara.
-Hej…det är Ann. Har du Birgitta där..?
-Du ringer från Rättvik va?
-Ja?
-Hej du Ann, jag heter Anne & sitter i Halmstad så du kanske har ringt lite fel..?
TYSTNAD
-Har jag hamnat i Halmstad?
Japp!
Trevlig tjej men jag undrar fortfarande: om man ringer mobil till mobil, varför frågar hon efter en Birgitta..?
Är det inte till Birgittas telefon hon ringer..?
Samtidigt hoppas jag att jag satte myror i huvudet på henne om hur jag så snabbt kunde känna till att hon ringde från Rättvik. Lite kul var det i den mörka vardagen idag.

När jag slumrat en stund på soffan ringde det på dörren.
Jag ”hoppade” upp som vanligt, nåja, för vem kunde det vara?
Kom fram till dörren men viker av mot köket för att kolla vem då jag inte väntade någon eller hade lust att träffa någon.
Då ser jag bara en kvinna gå ifrån dörren & vidare in till grannen. Sen följde jag henne längs hela gatan från mitt fönster. Hon gick in till alla. Men det var nästan som hon hara ringde på & sedan gick.
Var det bara busringning hon ägnade sig åt..?

Jag andas, alltså lever jag.
….vilket dygn. Inatt vill jag sova för imorgon vankas jobb & jag är sugen på att jobba. Love!

Försvinn ur mitt liv!

Då har den slagit till igen.
Värken som känns som om hela huvudet ska sprängas.
Som en ballong.
Ändå stannade jag kvar på jobbet lite halvcivil & hjälpte till med att fylla på växel innan jag traskade vidare.
Att få lägga sig på sängen var nästan som en befrielse men jag var tvungen att inte somna.
Efter bara ha fått 2 1/2 timmars sömn inatt ville jag hålla mig vaken så länge som möjligt ikväll för att få sova hela natten.
Men ska värken slå till i natt igen så vet jag inte vad jag gör.
Halv två inatt sprang jag som en Duracellkanin för att hitta mina fejk-Ipren.
I medicinskåpet var jag fem gånger & först den sista gången hittade jag tabletterna.
Förvirrad eller vad..?
In med en & kudden våldtogs av mitt huvud.
Somnade vid halv tre & vaknade igen tio över fem. Skulle upp kvart i sex.
Fick styrka av ett telefonsamtal. Underbart!
Dagen gick faktiskt bra trots motgångar. Hela tiden letade jag positiva små saker.
Gladast blev jag när en kund kom fram & sa:
-Du är så glad & livar upp hela tiden. Tack för att jag fick handla av dig.
Då orkade jag lite till…

Hemma tidigt & mådde skit. Jag frös så en varm lång dusch var på sin plats.
Sen soffan med morötter & lite choklad.
Jo det blev choklad för jag behövde det. Eller inte.
Först nu, snart tre timmar senare så har skallebanken lugnat sig lite.
Tack vare en Panodil & kortisonsprayet. Jo för jag gav upp & provade igen.
Kände hur det bara löste sig bakom pannbenet.
Nu ska jag ringa hjärtat & säga godnatt sen krypa ner under täcket & önska mig själv en god natt.

Jag andas, alltså lever jag.
…..vill ha mr Ipren ut ur mitt liv. Försvinn värk!

Jaha du

Ja det var upp tidigt denna morgon då jag skulle infinna mig på lasarettet redan klockan 08.15 för en ny cellprovskoll.
Aldrig är det roligt att lägga upp sig där men hellre det än tandläkaren.
Kom just på att det faktiskt är mycket roligare än tandläkaren för här kunde jag ju prata samtidigt.
Känns bättre då.
Lättare förändringar sas det att det var & de ville karva en bit av mig.
Jaha du!
Nu kändes inte nypet så inivassen mycket men efteråt nu, så känns det som om de varit ”inne med traktor å titta’ ”
Utlämnad & ändå var hon underbar i sitt arbete.
Nej ingen sådan pleasure!!
🙂

Ja dagen kunde börjat bättre men oxo sämre.
Kommer jag in på ett sjukhus så stänger jag ALLTID av min telefon.
Så även denna gång. Dock skedde det i all hast för på väg upp för trapporna kom jag på att lilla fånen fortfarande var på.
Snabbt upp med den ur fickan & börjar stänga av.
Telefonen: Stäng av?
Anne: JAAA!!
Åsså tryckte jag av. Tänkte inte mera på det.
Förrän jag kom ut & skulle sätta igång den igen.
Jaha du!
Simkoden..?
Javisst, den finns ju hemma.
Hm.
INGEN bra dag att göra detta move.
Skulle ju höra av mig när jag var klar + att jag skulle hem till Susanne för första gången & ny adress.
Vad göra?
Jaha du!
Bara att köra igenom stan & in på jobbet för att ringa.
Och alla ni som känner mig vet hur bra jag hittar.
Ja till jobbet hittade jag ju men hur skulle det gå till Suss..?
Så att få en vägbeskrivning som lyder.
-Ta vänster där…eller är det höger…?…nej det är nog vänster.
NOG vänster..?
Ja då förstår ni själva hur jag tänkte.
Tack & lov stod min kamrat på trappan & vinkade på mig när jag kom.
Alltså: Jag hittade!
Och vad roligt vi hade sen!
Mycket skola, gamla vänner, nya vänner & kärlekar.
Måste göra om det!

Väl hemma vid lunch var jag en tröttis. Hamnade på sängen & sov i 2 1/2 timme.
Vaknade till lite vimmelkantig & hamnade framför datorn & det eviga spelandet på Candy crush.
*skrattar*
Nej jag är inte såååå beroende, blir bara förbannad när nivån inte går att lösa & då måste jag ju spela en gång till.

Kvällsmat på g & då ringer telefonen. Sällskap är på väg. Mys!
Kvällen avslutas med en Wallanderfilm för mig & då har jag redan fixat V75-raden för veckans andelsspel.
Nu kan jag lägga mig med gott samvete. Känns bra.

Jag andas, alltså lever jag.
….och jag ÄR en glad positiv människa, ingen annan ska säga något annat. Jaha du!

Ta min hand & kom ut i livet, ta inte för givet att det väntar på dig….
….Ta min hand & låt oss få leka, för medan vi tvekar går livet förbi….