Hektiskt i nyårstid.

Hur underbart är det inte att sitta i fönstret i lunchrummet på en rast & blicka ut över parkeringen där folk nästan slåss om platserna..?
De cirkulerade runt, runt i väntan på en ledig plats att ställa bilen på. Hela vår personalparkering var full…
Köerna var långa trots mycket scanningkunder.
Förbutiken var som en vägg framför oss & chefen hade visst undrat vad som pågick.
Sådant är verkligen najs!

Trött som en utsliten tomte i sena julnatten bar det hemåt i nästan rätt tid.
Bjuden på middag hos mamma där älskade systern med familj väntade.
Alma skickade ett mms med sötaste bilden av henne själv där det stod att hon väntade & väntade på sin moster.
Älskar sötungarna!

Hjärtat mitt följde med & fick god mat han med. Alma var nyfiken & frågade om han var min bror.
Ungar är underbara!

Morgondagen väntar kanske lika mycket folk som dagen idag & jag hoppas att vi håller.
Men det oroar jag mig inte för idag för idag mår jag så bra.
Det är dags att krypa ner & sova nu.
Rocky på tv men jag vill vara pigg inför morgondagen.
Sen är det nyårsafton & jag ska härja med Anna igen.
Det blir najs!

Jag andas, alltså lever jag.
………….Tre små ord som uttalas av någon man känner lika för är värda så mycket mer än pengar.

Idag har jag ätit – allt!

Som sagt, det är inte utav insulinet man går upp utan av suget som insulinet ger.
Nu har jag nog ätit i tre timmar, Anne – du skulle äta var tredje timme!
Men som hon sa min lilla Pia på VC:
-Det är jul nu så ha överseende med den.
Jo minsann, det har jag.
Men just nu mår jag lite skit.
Nya schemat är inte till belåtenhet.
Att åka in för att jobba 3,5 timme känns som om jag förlorar på att köra in.
Vilket betyder att jag måste hitta boende i stan omedelbums, helst igår.

Ändå känner jag att det varit den bästa julen på många år.
Jag har fått vara ledig innan men tyvärr tog jag inte tillvara på tiden så bra till att pynta.
Kände att orken inte fanns där. Att göra en omställning av mig själv har varit mer påfrestande än jag trott & det är synd att jag inte orkat mer.
Eller prioriterat kanske jag ska säga. Fick inte fram allt mitt julmys till mitt hus. Jag som älskar julen.
Bara att ta nya tag nästa år.
Underbara julklappar ialla fall & jag önskat att jag kunnat ge mera…

Nyår i antågande & lillasössen lika så.
Hoppas på ett gott slut & ett nytt fantastiskt 2013.
Jag vill äta kalkon med god gräddsås.
Jag vill sända upp lyktor mot den svarta himlen.
Jag vill krama kära personer med bubbel i glasen.
Men innan dess ska jag jobba.
Å det känner jag inte alls för i nuläget.
Måste leta upp min positiva säck & hitta tillbaka till glada Anne.

Jag andas, alltså lever jag.

Da’n före da’n före doppareda’n

Efter 28 år steg jag åter in i det hus jag tillbringat nästan 4 år av mitt liv, i min ungdom, & hälsade på mina fd svärföräldrar.
Föräldrarna till min första kärlek.
Fick även krama ”farmor”, nu 96, & hon mindes mig som om det vore igår.
Aldrig att jag kommer att ångra detta. Att jag kunde göra några människor så lyckliga värmer mig i mitt hjärta.
-Kom snart tillbaka…
Och ”farmor” sa:
-Glöm inte bort mig.
Hur skulle jag kunna det? Har ju inte glömt henne på 28 år!
🙂
Julen är då allt magiskt sker.
Ta hand om varandra. Skatta er lyckliga för välmående & hälsa. Runt om oss finns det folk i det dolda som lider.
Ge ett leende. Stanna upp. Även om tiden rinner från dig så försök.
Jag gjorde det idag. Stannade upp & gav av min tid. Aldrig att jag kommer att ångra detta, tvärtom.
Jag ska alltid bära det med mig. Och jag ska komma tillbaka.
Julen är då allt magiskt sker… ♥

Arbetsmyror, flitiga sådana.

Sitter i soffan med min gosejacka.
Har precis satt mig upp & skalat en clemmis.
Dagen har varit sådär då vi fick nya schemat igår & det känns inte så roligt.
Nu måste jag få tag i ett boende i stan annars blir det alldeles för dyrt att åka mellan.

Så mycket folk på jobbet idag.
Ofta tänkte jag på att OM det skulle hända något just nu, i detta nu, hur skulle vi hantera det?
Alla var helt överhopade med jobb. Folket ville inte ta slut. Disken växte. Man försökte tänka klart.
Ibland kom det bara ”rubbish” ur munnen & man undrade om man verkligen sa just det där.
Ändå fick jag höra:
-Ni arbetar flitigt som myror!
-Ni är snabba & så duktiga!
-Vilka fantastiska människor ni är som gör allt detta jobbet för oss!
Sen kom det en varm julhälsning & man blev lika varm i hjärtat.
Det är sådant som gör att man orkar. Man får en liten kick!
Därför är jag noga med att berömma när det är befogat.
För jag vet att det är viktigt.

En halvtimme innan jag skulle stämpla ut drog jag handen i cashguardplåten alldeles för hårt & handen gör ont nu.
Väldigt ont. Kan inte räta ut handsingen eller lyfta som vanligt. Slog i ovansidan men både insidan & upp till armbågen gör ont.
Suck!
Dagen har alltså inte varit på topp.
Meeeen, det kommer en ny dag imorgon.
Då är jag ledig.
Da’n före da’n före doppareda’n.

Jag andas, alltså lever jag.
…..snart får jag pussa på Tomten…eller kanske på…

Blev kär – igen!

Hur mycket vi än letade i stan idag så återfanns jackan jag lagt mina ögon på ingenstans.
Jag är så glad att mamma var med för jag var helt övertygad om att jag drömde.
Hon sa dock att:
-Jag såg när du kände på jackan & den var rosa.
Phu!
Nej ingenstans fanns den.
Vi avslutade vårt korståg på Stadium Outlet & jag blev kär…i en annan jacka.
Lite dyrare men så fin. Fick till & med figur i den. Midja!
Wow!
Jag gillar mitt nya liv.
Arbetskläderna är säckiga, ja brallorna mest. Jag står i givakt men byxorna är lediga som han sa den vise mannen Nils Poppe.
Skjortan är svårare att byta ut då jag upptill är aningen större fortfarande.
Till vissas belåtenhet. 🙂

Några tunga & fullspäckade dagar nu innan jul men jag är ledig i helgen så jag hinner vila lite.
Blodtryck ska kollas, akupunktur – den sista detta året & naglarna ska fixas på torsdag kväll.
Men när fredagen kommer så stämplar jag ut 15.30 efter en hejdundrande kassatjänstdag.
Bara sex timmar att jobba den dagen, sen firar jag jul & i nuläget verkar den bli väldigt behaglig.
Med Paradischoklad. Å knäck hoppas jag. Fast då får jag fjäska lite för mamma för hon gör god knäck!

Snart kommer min älskade syster hit!
Längtar så mycket efter de små trollen.
Måste hitta lite bra klappar till dem oxo.
Annars får jag bara leka omkull dem & berätta sådana där sagor som bara jag kan komma på med fantasins hjälp.
Som den om potatisen, purjolöken & moroten. Som blev till en soppa. Gissa om Alma har skrattat åt den!
-Moster, berätta den igen!
Älska!

Jag andas, alltså lever jag!

En bra dag.

Åååh!!!
Gossegosse-jackan är min!
Underbara du!
Min julklapp från dig.
Trots att jag sa – INGA JULKLAPPAR!
Nu känner jag mig lite pressad på att köpa något till dig.
Men jag måste nog hålla mig till det jag sa från början.
Inga klappar alltså.

Lucia idag.
Ljus & värme med härlig akustik i kyrkan.
Hade mamma med mig & det var mysigt.
Fick även träffa fina dottern i glitterklätt hår & den vita skruden.
Älska!

Tog mig äntligen tid att laga min jacka. Mudden på kragen hade lossnat & det ser inte så roligt ut ju.
Nu är den klar så den nog klarar denna vintern oxo.

Dagen har varit fantastisk & det sammanfattar jag i att jag inte har haft någon känning i huvudet.
Inga tabletter intagna & då mår jag bra.
Sockret sjunker sakta men säkert.

Jag andas, alltså lever jag.

Bara att kavla upp ärmarna igen

Så mjuk. Så fluffig. Jag blev kär!
En kramgo jacka som jag provade på Stadium idag.
Kostar 500. Eller kostade. Nu 280:-
Imorgon ska jag dit & hoppas på att den sista i min storlek finns kvar.
Annars fick jag ett par varma överdragsbyxor med mig hem. Så sköna & lätta.
Sen klappade jag en jacka som mina ögon bara fastnade för.
Ska kolla på den imorgon med. Om tiden tillåter.
Det är ju Lucia imorgonkväll. Då ska jag sitta på bänken & lipa lite när finaste dottern går sitt
årliga tåg i Snöstorps kyrka. Underbart!

Min rara älskling var här ikväll & vi fixade god mat. Jag rullade 131 st julköttbullar & de blev godkända.
Tillsammans möblerade vi om soffan igen. Mycket bättre. Myskväll!

Var inne på Telia idag för att registrera in nummerpresentatör. Är så trött på alla skitsamtal jag får.
Jag svarar om jag vill & när jag vill. För 20:- i månaden? Värt vartenda öre.

Idag var det fall i allt mitt duktiga uppförande. Både småmellor & choklad. Lunchen var på MAX & det var ingen LCHF-middag.
Oavsett – jag är inte sugen på något av det nu & det ska dröja innan jag gör om det.
Känner mig så duktig annars med sprutor & mat. Har minskat omfång & kunde ha stl 42 på mina överdragsbyxor jag köpte idag.
Hur nöjt är inte det?
Det var längesedan så nu tar jag nya tag!

Jag andas alltså lever jag.
……nu har jag bara en önskan: att nyårsafton blir som jag drömmer om. Tjipp!

Grönkål, skinka & gottebord.

Fyra dagar.
Fyra dagar utan värk men nu var det stopp.
Sockret har inte varit skyhögt så kanske är det därför det har hållt sig lite lugnt.
Idag har jag varit nere på 9,7 & det var längesedan.
Men över 15,7 efter födointag. Svårt det där.
Har blivit sämre på att laga mat. Fast mycket bättre på de där småluncherna & mellanmålen.
Nu ska de bara kombineras. 🙂
Att ta sprutor är inga problem även om jag bytte ben idag & det kändes en del både under själva intrycket & efteråt.
Inget jag inte klarar av men jag undrar ju lite grann…

Julbord med jobbet på Olivers & det var helt okej.
Bänkade mig bredvid chefen & fick Anna på andra sidan. Helmys!
När vi hängde av oss sprang jag på Ola från forna dagar.
Han såg nästan ut som förr bara mycket magrare. Han som var en smalis redan innan.
Det blev lite riv på dansgolvet innan jag tackade för mig.
Tack underbara Henrik som äntligen fixade till lite julstämning!
Vår egen Tomte…

Jag andas, alltså lever jag.
Lite ofokuserad på att skriva men man kan ju inte alltid vara på topp. Tjipp!

Ny era startar

Jag fick med mig hem en hel arsenal från apoteket idag.
Ikväll ska jag se hur kaxig jag är!
Lite läskigt men ändå känns det bra. Ett liv under 7 kan ju vara intressant att prova.
Som ni förstår fick jag äntligen insulin utskrivet.
Nu ska jag göra på mig själv det jag under ett antal veckor fick göra för min fina vovve en gång i tiden.
Sticka en nål frivilligt genom huden. Jag slipper den dock i nacken utan den ska in i låret.
Ja jag valde låret för jag är så förbaskat kittlig vid magen.
Så det ska bli intressant att vakna imorgon & mäta värdet.
Men jag är nervös, om en timme är första sticket klart…

Jag har myskväll med mig själv (det lät något det!) då älsklingen har grabbkväll hos sig.
Har slappat på soffan & tack Annelie att du ringde så jag vaknade.
Sen har det blivit för mycket dator. Så svårt att släppa den ibland bara.
Hatar candy-crush men kan inte sluta. Sitter nog fast på en ny level igen.

Tittade ut genom fönstret nyss.
Snön ligger vit & vacker. Tror det är ett antal minus, typ -16,2.
Ändå skulle jag kunna pälsa på mig ett gäng kläder & bara gå ut & vara.
Tystnaden.
Så gjorde jag förr. Vintervita vägar & tyst.

PAUS

Jaha du. Att sticka sig sälv var inga problem. Kändes inte. Akupunkturen är värre. Den stack hon så hårt sist att blodet flödade. 🙂
Men att få ordning på hur jag ska få i mig allt insulin kändes som ett problem.
Naturligtvis var jag nervös så jag glömde testköra nålen först. Jag lyckades få in 8,5 E men de sista ville inte in.
Sen sjabblade jag säkert bort ett par E för att jag ville prova fler gånger för att se om något gått fel eller inte.
Båda mina händer stinker av insulin & byxorna fick sig en skvätt oxo.
Nåja.
Det löser sig. Känner mig helt okej & hoppas att det faktiskt gick in en del. Annars gör jag ju bara ett nytt försök imorgon.
På tal om i morgon.
Ah!
Det ska bli planka på Pio med bästaste dotten samt mor & far.
Ska bli gottis att både få umgås & äta fin ”planka”.
Det var så längesedan…

Jag andas, alltså lever jag.
……………..alltså var insulinet inte farligt. Nattis!

Som utspridda diamanter

Så underbart glittriga vägarna var i billyktornas sken nu på hemvägen.
Som utspridda diamanter…you know – a girls best friend.
Enda sällskapet var två vackra hjortar i motsatt körfält, lite nyfikna på bilen när jag körde förbi dem i sakta mak.
Precis i det ögonblicket älskade jag vintern oehört mycket.
Allt var lugnt & stilla.
Som i en tavla.

Igår fick jag världens dipp.
Japp!
Alldeles galen var jag bara tvungen att ha – nougat.
Japp!
Odense nougat var bara tvungen att komma över mina läppar.
Som värsta missbrukaren slet jag upp förpackningen & bara bet av.
Suck!
Ja ni har väl hört uttrycket: det k****ar i mun.
Så var det. Men nu. Nej tack!
Det kommer att dröja innan jag äter nougat igen.
Tilläggas ska att jag åt halva & kastade andra halvan.
Trots allt – duktig Anne!

Hemkommen från darling & slöar framför tv:n.
Kirstie’s handmade Christmas.
Så mycket kul!
Å vad jag längtar efter att få vara kreativ. Jag vill ha mina hobbies igen. Virka, sticka, decoupage, måla, skriva ja listan kan göras lång.
Kanske jobbar jag oxo med fel saker, precis som fina Charlotte.
Så nu ska jag lämna in lottorader & vinna miljoner så jag kan göra vad jag vill i mitt liv.
Eller så försöker jag planera in mitt liv istället.
Redan har jag fått mera tid då stressen minskat.

Jag andas, alltså lever jag.
…………..nu väntar kudden. Nattis