30 juni 2011.
Dagen då jag fyller….43.
Mitt i livet ungefär & det känns helt ok.
Dagen började med tidigt uppgång då bilen skulle in på koll redan kl.08.00. Bilmek Tommy skulle göra en ”Macken-koll”, ni vet: -Kan du inte laga lite där så jag vet att du kan..?
Så då stod jag utan bil & skulle vandra hemåt till mor & far. Då erbjuder sig en kille att köra mig hem.
-Ska du åt det hållet?
-Näää men jag kan köra dig ialla fall. Du fyller ju år idag. Gulligt va?
Sen när jag ska promenixa tillbaka hem till mig så får jag skjuts av pappa. Gulligt igen va?
Blir körd till Hemköp för att handla ägg så jag kan baka en bärkaka. Handlar lite av varje & blir hemkörd.
Glömde säga att jag pratade lite oxo på Hemköp vilket resulterade i att jag glömde köpa det jag kom dit för. Äggen!
Tur man har telefon. Vad skulle jag göra utan min mamma & pappa??
Fick ägg levererade fram till dörren. Tack!
Först ut på plan kom Pernilla & hennes små skyddslingar. Full rulle men de är så härliga!
Sen mamma & pappa. Mys!
Sist men inte minst värd, kom Annelie.
Fina saker blev det oxo. Ett vackert keramik/betong-hjärta av Pernilla, med ett vackert ljus & levande blommor som dekoration. Samt middagsmat från närliggande fastfoodbutik.
Av pappa & mamma fick jag en vacker silverkedja som jag ska sätta hänget jag fick förra året av Annelie i.
Det står freedom på den berlocken. ❤
Av Annelie fick jag nya drömparfymen Clean. Inte bara en flaska utan alla tre!
Visst miniatyrerna men det gör ju att jag kan välja exakt vilken jag vill köpa i stor flaska sen.
Warm cotton, Cotton t-shirt eller Fresh laundry. Skitbra med andra ord!
En fin sjal som var inköpt på Gran Canaria & en handväska. Ja, precis som min mor & dotter är jag oxo barnsligt förtjust i väskor.:)
Dessutom ska vi gå på Harry Potter den 13 juli. Jag behöver bara köpa godiset!
Fick ett par cykelbyxor av min syster med familj oxo.
Precis vad vi flickor behöver som har lite mer lår än vad som brukligt är.
Användbart – såklart!
När sista gästen gått hem & jag hoppat ner i soffan så ringer det i telefonen.
Någon i andra änden sjunger.
-Ja må hon leva…
En sekund funderade jag sen kom jag på vem det var. Veronicas pappa!
Ja jösses vad jag skrattade. Dessa underbara människor. Kram på er!
Dessa människor är för övrigt de som skänkte utemöbler nytvättade & hemlevererade till mig.
Så nu sitter jag här & njuter av lugnet. En skitfilm från 1988 är på tv men jag orkar inte skifta kanal.
Dagen i enkelhet men med kärlek.
Jag andas, alltså lever jag!
………………….ännu ett avslutat kapitel i mitt liv men nu börjar ett nytt!