VINST!

Äntligen fick jag in V75:an igen!
Tillsammans med 6:or & 5:or gav det nästan 40.000:-

Vilken julklapp!
10 andelar gav alltså nästan 4000:- per andel.
Efter att precis skickat pengarna för Johnnys julklapp håvar jag in nya ”gilden”.
Så jäkla glad!
Alldeles lagom till jul & det är dags för oss att höja försäljningen igen.
Vi kommer att ha en kul julklapp till försäljning som börjar i dagarna som baseras på De sju dvärgarna.
Att kunna köpa en Toker, Kloker, Butter…osv men även köpa hela gruvan.
Alltså sju andelsspel för typ 155:-
Som kommer att gälla till den 26/12.
Allt är ju fokuserat på innan jul samt självaste julafton men idén är kläckt för att kunna ges i julklapp & ha spänning även efter jul.
Det ska bli så roligt!
Slår det väl ut kör vi nog en variant till Halmstadtravets V75 den 30/12.
Kanske man skulle kunna hitta på något nytt.
Något som kopplas till just Halmstad.
Vi får se när de kreativa små cellerna mellan öronen sätter igång.

Annars närmar sig en tråkig helg.
Det är två år sedan pappa gick bort.
Jag kommer att jobba två stängningspass innan självaste julafton & det ser jag inte heller fram emot. Hemma 22:30 på självaste uppesittarekvällen.
Det får bli ett besök på julafton hos pappa då vi ändå ska titta till mamma.
Lev väl därute.
Satsa på det du vill.
Lev livet.
När som helst tas allt det ifrån dig & då står man ensam.

Jag andas, alltså lever jag.

Första…andra…

Vaknade i morse, helt utan energi.
Totalt tom på allt.
Så trött!
Det är andra gången på kort tid.
Men jag undersöker felet för att hitta en orsak.
Annars är det nog bara livet.
Auktion med tillhörande demo stod på agendan mellan 14-19.
Kom till jobbet med en stor suck men har ju underbara kollegor som ger kramar & uppmuntrande ord. Dagen igår var ju helt underbar!
Sen finns ju Johnny. Han är alltid vid min sida & lyfter mig.

Demobordet stod klart & jag behövde bara plocka fram sillen & bryta brödet.
Oj det lät!
Fem fiskar & två bröd?
Nej jag är inte mannen med de magiska krafterna.
Ändå fick jag folk till mitt bord för provsmakning & lite prat.
De flesta är stressade & de fick bara ett hej.
De ville ju inte prata & det värsta jag vet är att vara för på.
Vill man inte så vill man inte. Ingen ska känna tvång. Det vinner jag mest på.
Många kommer tillbaka när de märker att jag inte vill sälja på dem saker utan bara prata en stund. Vissa träffar bara oss i butiken. Vi kan vara deras enda länk till det sociala.
Auktionens första utrop var igång & idag blev det lite för mycket babbel kände jag.
Jag var inte i form.
Eller..?
Jag hade otroligt roligt tillsammans med dessa underbara människor som var med & bjöd på dessa utsökta varor från butiken.
Det blev kanske lite för billigt men vädret eller ska jag säga ovädret bjöd inte in till så mycket folk. De som hade tagit sig till butiken var i alla fall nöjda.
Auktion nummer två var det alldeles för lite folk!
Jag försökte locka till lite flera kunder men de var antingen för blyga eller för stressade.
Auktion tre startade lite svagt men vilken pangfinal vi fick!
Så många skratt & leende.
Jag fick så mycket beröm!
Ja det är inte typiskt svenskt att tycka att man är bra men idag behövde jag höra det.
Jag är oxo bara en människa. En person med känslor & tappad ork.
Men just nu, här jag sitter i soffan, så är jag så nöjd med dagen.
Orden från kollegor som var:
– Jävlar vad grym du e Anne!
– Shit vad snabb du e! Vad snabb du är i käften OCH vad BRA du gör det!
– Att du hinner med!!
Sen när man får erkännande av kunderna…wow…jag säger bara wow!
All trötthet finns kvar men det finns ett leende på mina läppar.
Det är värt så mycket.
Så mycket!

Jag andas, alltså lever jag.

Kung för en dag.

Idag är en bra dag!
Jag äger!
Jag är kung!
Nåja. Kung är väl att ta i men idag fick jag skön revansch på Svenska Spel.
Efter ett mörkat missat provköp plus ännu ett missat provköp av en stackars stressad kollega & 14 dagars avstängning kom då äntligen det där väntade sista provköpet som kunde sänka hela företaget.
Idag räddades vårt ombudsskap.
Av mig.
Jag kände extra lycka att det var jag då jag varit spelansvarig i 20 års tid.
Att jag hade lugnet & isen i magen, ja allt var på plats.
När killen kom fram till disken blev jag misstänkt direkt.
Något slog mig hårt i skallen & bara skrek:
– Provköp!! Provköp!!
Ja men det klart att leg skulle kollas. Killen var ju knappt torr bakom öronen!
– En triss tack!
Vilken ung kille säger så idag?
– Visst, har du legitimation?
– Javisst, säger killen & börjar gräva i sin plånbok.
Han fumlar mellan ett ID & ett körkort.
Min första tanke som jag sa högt:
– Väldigt vad många leg du har..?
Han svarar:
– Jaaa…körkortet är tjejens, hon är utomlands.
Jo tjena tänkte jag men fortsatte med frågan vilken triss han ville ha efter att ha kollat hans ID. Han var född -99.
– Det spelar ingen roll, säger han.
– Då tar jag nummer 21, det är oslagbart säger jag & ler.
Jag får tillbaka ett brett leende & jag tror att han vet att jag vet.
Det MÅSTE vara ett provköp!
Han betalar, kontant förstås & vill ha kvittot när jag erbjöd honom det.
Han går.
Jag nästan hoppar ur skorna när han gått & jag pratar med min kollega.
Vi följer honom i monitorn.
Han lämnar butiken.
Han blir borta.
Fan, fan, FAN!
Min kollega säger att det tar alldeles för lång tid för att vara ett provköp.
Han borde vara tillbaka nu.
NU!
KOM DÅ!!
Jag servar en kund. Jag servar två…suck!
Säger till kollegan att jag går på lunch eftersom killen inte kom tillbaka.
Dubbelsuck!
Jag är på väg att lämna förbutiken när min kollega börjar dra i min skjorta.
– Han kommer tillbaka! Han kommer tillbaka!!!
Kolla båda kommer!! STANNA KVAR ANNE!
Jag stannar.
Jag börjar le. Sen ler jag ännu mera!
När killarna kommer fram till disken så visar kille nummer två upp sin provköpslegitimation & säger de magiska orden:
– Jag är provköpskontrollant & vill bara meddela att ni klarat ert provköp.
Då går musten ur mig & allt jag säger är:
– Jag vill bara krama er!
De log & skrattade om vartannat. De visste att det var ett viktigt provköp & de förstod min lycka i att ha klarat av det.
De gav mig pappret.
Jag fick köpa tillbaka lotten som brukligt & då tar jag den, håller upp den framför dem när jag säger:
– Den här lotten, den ska jag köpa!
Jag kunde inte hålla tårarna tillbaka när vi stod & småpratade lite innan de försvann ut ur butiken.
Jag var så jävla lycklig!
Snabba steg upp till ovanvåningen & hittade hela ledningsgruppen i fikarummet.
Hela jag darrade när jag kramade om chefen & sa att jag klarat det!
Hon hade varit så orolig för denna dagen.
Detta provköpet.
Hon hade blivit grymt sviken av en nära kollega.
Men precis då glömdes det bort.
Vi hade klarat av att behålla vårt ombudsskap!
Vi var tillbaka på banan igen.
Vi hade alla backat upp varandra. Peppat. Klarat ett svårt hinder men nu var vi tillbaka.
Aldrig under mina 20 år som spelansvarig har jag varit med om en sådan press.
Aldrig mer vill jag hamna där igen.
Mina händer darrar fortfarande.
Vilken pärs!
Men jag är så glad!

Lotten gav inte den största vinsten men 60:- fick jag.
Tack för det! ❤

Jag andas, alltså lever jag.

Barnbarnvakt.

Asså, jag bara älskar den där ungen!
Ungen?
Ja mitt fina härliga barnbarn.
Att vara vakt åt henne är inte rätta ordet.
Mera liksom det här:
Spendera-tid-med-älskade-småfolket-som-bara-är-så-underbar-&-är-mitt-barnbarn.
Man har så kul med henne.
Hur hon tänker.
Vad hon säger.
Fick höra idag hur man hittar hem till mormor hemifrån:
Först kör man lite, sen svänger man lite, sen guppar man lite & sen är man framme.
Gullunge!
Jag är så lyckligt lottad att få vara mormor till en sådan härlig unge!
Idag hade hon feber & anlände strax före 07 i morse.
Vi kröp ner under täcket & efter att snyftandet efter sin mamma dog ut så började hon sjunga. Pepparkaksvisan. Efter den kom lite Lucia & avslutades med Trollmor & hennes bundna trollsvansar.
Sen sov hon. Snusade med den lilla förkylda näsan.
Rätt var det var så var hon vaken & pigg!
Då kom det toner av: tingelingeling nu tåget går, ut i vida världen, den som 50 öre har får följa med på färden…se mormor, se mormor, nu löser hon biljetten, nu stiger hon på, så nu kan tåget gå…
Då kan man inte ligga kvar.
Jag log & gosade till henne när jag frågade om det var frukostdags.
Yepp!
Hennes vanliga svar när hon är på gott humör.
Vi fick vila i omgångar då hon var väldigt tagen av feber.
Feber som försvann lika snabbt som den kom tillbaka på bara en timme.
Dock så inhalerades Johnnys stuvade makaroner & köttbullar som serverades till lunchen. Bra betyg med andra ord.
Jag har aldrig sett så många avsnitt av Greta Gris som idag.

❤
Vi bakade pepparkakor men intresset var mer mitt än hennes.
Kanske febern gjorde att hon inte orkade för hon satt vi bordet & petade deg på bordet, rullade ihop degen & mjölade på.
– Masken måste ha mjöl mormor…

När vi var på väg till mamma-bilen som skulle hämta lilla grynet frågade hon:
– Mormor, var hämtar mamma mig?
– Vid soptunnan.
Ett asgarv uppstår & det kluckar liksom när hon skrattar.
– Vid soptunnan mormor?!?!
Hur är vägen dit mormor?
Vi ska först gå rakt fram sedan till vänster & sen höger.
– Okej!
Vi går rakt fram mot tvättstugan & när vi når den säger hon:
– Nu ska vi gå vänster & sen höger & dääääär ska mamma vara!
Vilket minne!
Och visst väntade mamma.
Vid soptunnan.
Pussar & kramar & tack för idag!
Älskar dig!

Igår var bästa vännerna på Pinchos.
Så mysigt att träffa de man inte träffar så ofta & det är faktiskt alla de andra tre.
Lilla bebisen var så mysig att gosa med.
Snusa i sig bebisgos är obetalbart!
Sen var maten lika god som vanligt.

Måndagen är slut & nu väntar fyra dagar hårt jobb.
I den där mössan som jag har så svårt att förlika mig med.
Den känns verkligen som en Luciakrona med blockljus i.
Så tung. Så otymplig.
Så kli-igt obekväm!
Men jag lyder.
Jag bär klädpolicyn.
Kanske jag får ett nytt jobb en dag.
Kanske vill någon ha mig.
Några kik har man ju på Linkedin.
Eller…nä…jag kommer nog aldrig därifrån.
Jag älskar ju mitt jobb.
Det finns som sagt bara några få saker jag inte gillar.
Bland annat…mössan.

Snart Lucia.
Snart jul.
Jag har fixat bästa julklappen till mannen & den behöver han verkligen.
Själv fick jag ju världens finaste överraskning på vår tvåårsdag så jag är nöjd.
Mammas klapp är klar & allt till barnbarnen.
Bara dotter & svärsonen kvar nu då.
Men det blir något enkelt.
Tror jag.
Ska se vad lönen räcker till.

Jag andas, alltså lever jag.