Det var en gång…
Så brukar alla sagor börja men det är slut på sagorna nu. Valet är över, tack & lov, men tyvärr var det inte så jag önskade att det skulle sluta. Nåja, alla har valt, demokratiskt riktigt. På de flesta håll ialla fall. Hörde om folk som ”redan röstat” då de kom till vallokalen. Jag hoppas innerligt att det var ett skämt för tänk om mycket handlar om valfusk. Blev faktiskt lite rädd när jag hörde om det. Tänk vi som har det så bra som har rösträtt plötsligt förvägras den, vad händer då?
Tankar bara. Men jag vill lämna valet för oavsett vad jag tycker & tänker så är det inte jag som ska styra, hålla sams & ”förbättra”. Hela Facebook är full med skitsnack. De som inte vann bråkar & kastar skit på de som vann som kastar skit tillbaka. Suck!
Veckans upplägg är jobb. So what?
Har bara mig själv att tänka på & ta hand om just nu & det är väl inga problem?
När stormen rasar utanför kan jag kura ihop mig & lyssna på den med mina böcker, som för övrigt har kommit upp i bok 33. Slutet närmar sig.
Tvättade gjorde jag igår så inget ansträngande på den fronten heller. Dammsugat så det är rena golv att gå på efter voffsegulls införande av sand & frö. Skulle fixat bättre matsedel men jag tror ändå jag har allt under kontroll. Någorlunda. 🙂
På fredag ska det bli mys med bästaste dottern!
Hon ringde igår & berättade om bästa tjänstgöringsintyget ever. Jag lipade när hon läste upp det & jag är så stolt!!
Jag hoppas att jag tillfört en del av det hon presterat, i generna i alla fall. Kunskap har hon sugit åt sig under årens lopp alldeles själv. Underbara älskade!
På onsdag ska vi till gymmet igen, Cina & jag. Hade nästan abstinens av att vilja gå ut igår för en vovverunda men vädret var inte roligt alls. Så gymmet kommer till pass. Jag menar: 20 m ut till bilen. Brum. Knapp kilometer längre fram, hopp ur bilen & gå 8 m. Njuta!
Svett, svett, svett å sen tillbaka. Javisst kan man gå men i detta vädret? Det finns ju något som heter samåka oxo så spar vi bensin & miljö. Bra va?
Plus att jag mår bra & det är viktigt!
Tyvärr blir det nu tillbaka lite till valet.
Satt hemma hos mamma & pappa & fikade då just det här med SD kom på tapeten igen. Men inte så mycket om dem utan mer om invandrare. Byn är ju nästan uppbyggd av just invandrare på 50-talet, vilket inte var fel i sig.
Folket kom för att arbeta & det gjorde de. Sen stannade det upp lite. Inte arbetsmässigt men folkblandningen. När våra nysvenskar fick sin kull av barn så skulle de arbeta för föräldrarna & tyvärr blev då många av den gamla stammen kvar inom fyra väggar. Vilket resulterade i att språket de lärt sig, stannade av i utvecklingen.
En härlig episod som hände på far mins jobb var:
Det skulle genomgås en vanlig rutinkontroll genom vården & alla kallades till vårdcdentralen. En av männen talade dålig svenska så han fick med sig en kamrat. Damen på VC frågade efter personnummer på personen.
Han förstod ingenting. Frågade igen & försökte förklara vad det betydde. Inget svar. Då hjälpte kamraten till (som var svensk): -Du, vilket år du komma bebis?
Vilket resulterade i: Ahaaaaa!….å poletten föll ner & besöket kunde fortsätta.
Många gånger har jag skrattat åt detta & lika många gånger har jag tänkt på så lätt man kan hjälpa. Jag hoppas att Sverige inte lever upp till vad SD har att säga utan fortsätter att hjälpa. Att fred mellan människor får fortsätta.
Jag andas, alltså lever jag.
Love, peace and understanding…..