Hur många dagar har jag inte hållit på med att felsöka?
Hur mycket av min tid har jag inte suttit med chatt på datorn eller telefonsupport i örat & framförallt: denna frustration & energi som gått åt!
Nu har jag fått nog!
Jag hade så gärna velat ha fel. Fel. Felia. Telia.
Ja Telia är orsaken till att mitt humör har gått i taket.
”-Det är gratis då du redan är kund hos oss. Kostar inget. Men du måste ha en sån här…& en sån här…jasså? Funkar det inte? Men om DU gör så här? Eller om DU gör det här?
Om DU går hem till en kompis & kollar deras router? Eller om DU ber att dom kommer hem till DIG & kollar hur DERAS saker funkar hos dig?”
Men allvarligt?!?!
JAG betalar ju för ER service.
Läser på fejjan om så många som inte är nöjda med tjänsten som jag tackat ja till.
Har tom fått svart på vitt att: om du inte får detta att fungera så kommer det inte att funka hos dig….
Så nu säger jag tack & hej. Efter att ha fått Telia i modersmjölken, att ha växt upp med deras nät, att ha skaffat mobiltelefon i deras namn & att ha fått flyttat hemifrån i egen lya med eget tv/bredband & telefoni säger jag nu adjö.
Inte på återseende.
Idag finns det mer att välja på. Jag får förlita mig på dem.
Jag har liksom tröttnat…
Ååååh!
Det närmar sig!!!
Snart får jag mysa massa med älskade barnbarnet!!
Nu åker vi upp & hämtar hem dem. ❤
Det blir inte alltid som man tänkt men då får man göra det bästa av det istället.
Idag är jag egoist. Jag längtar efter att få ha dem närma mig.
Jag har bestämt mig.
Jag ska lära mig teckna. Alltså teckenspråk.
Firade min guddotters födelsedag igår & imponerades så av hennes son som ställde sig på en stol för att sjunga & samtidigt teckna sången om sockerbagaren.
Han hickade samtidigt så det blev ett underbart skrattscenario mitt i all hård verklighet.
Hans syster har nämligen lite språksvårigheter men är så underbar att jag oxo vill kunna förstå henne samtidigt som hon förstår mig.
Det kommer att bli svårt men jag vill!
Så nu har jag lånat TAKK tecken. Vardagsmeningar.
Lite i taget. Lite varje dag.
Jag minns tillbaka till barndomen då det på tv visades teckenspråk & de lärde ut varje kväll. Vi hade en kortlek med tecken. Jag lärde mig hunden. Katten.
Igår lärde jag mig tack. Glass. Och morot.
Jag vill lära mera!
Tänk att få ”prata” med den dövstumma kunden som tittar in till oss ibland & ber om penna & papper för att kunna meddela sitt ärende.
Shit vad kul!
Nä nu hinner jag inte mera.
Ska jobba lite hemifrån & skriva kundradiojinglar.
Jag andas, alltså lever jag.