När berget kom…

”Det finns ett känt ordspråk som lyder ’Om inte berget kommer till Muhammed får Muhammed komma till berget’.
Andemeningen tycks vara att även den mäktigaste får vara beredd att realistiskt böja sig för det oundvikliga.
Hur gammalt är ordspråket?
Var det verkligen OK inom islam att skämta med Muhammed på det sättet?”
Ordspråket är, såvitt vi vet, inte muslimskt.
Det dyker första gången upp på engelska, hos Francis Bacon (Essays, 1625). Han berättar en historia som går ut på att Muhammed – Bacon använder formen Mahomet – fick folk att tro att han kunde kalla till sig en kulle och tala till folket från kullens topp.
Människor samlades och Muhammed ropade på kullen, men inget hände. Kullen förblev där den var.
Till slut förklarade profeten att om kullen inte ville komma till Muhammed skulle han minsann gå till kullen (if the hill will not come to Mahomet, Mahomet will go to the hill).
När John Owen år 1643 återberättade historien bytte han ut kullen mot ett berg (mountaine). Kring historien har en skröna vävts, enligt vilken Muhammed skall ha förklarat kullens/bergets ovilja att infinna sig med att Gud är barmhärtig.
Om Han verkligen låtit berget komma skulle ju berget ha landat rakt på folket och många skulle ha dött.
Dick Harryson Publicerad 2017-11-21

Här har du historien om ordspråket om Muhammed & berget.
Jag har faktiskt inte läst den förut men jag tänkte på den ganska intensivt idag innan jobbet.
Jag hade fått ett mail tidigare i veckan, om jag kunde komma ner till Hässleholm för att läsa in till kundradion.
Jag fick tyvärr tacka nej då jag inte kunde ”jobba” i 4 timmar (tur-retur & inläsning) då jag bara har 25% på jobbet just nu.
Mitt schema denna dag, låg 15-16:30 & det var kassatjänst.
Men igår fick jag förfrågan om jag kunde läsa in kundradion centralt igen.
Om jag ville?
OM JAG VILLE?
JA!!!
Jag mailade om att få manus så jag kunde kolla lite på det innan det blev skarpt läge.
Klockan 15:00 satt Magnus i konferrensrummet & väntade på mig.
Jag hade fjärilar i magen & puls på 120.
Jag djupandades ett par gånger innan jag klev in & hälsade.
Supertrevliga, lugna & tålamodiga Magnus.
Det var ett tag sedan vi sågs men kemin stämde fortfarande.
Att jobba ihop med ett proffs är så härligt!
En timme hade vi tillsammans.
Han vid datorn & jag i…papplådan!
Jag skrattar varje gång jag ser den men den fungerar ju.
En timme blev klar på….20 minuter!
Jag trodde jag skulle staka mig & ha ont i magen men det bara flöt på.
Som om jag aldrig varit ifrån det.
Efteråt satt vi & pratade om livet.
Idag kom alltså berget till Muhammed.
Hässleholm kom för att låna min röst.
Mäktigt.
Så snart, i en butik nära dig, kommer du att höra mig prata om klimatsmart vegoalternativ på tacos!

Jag andas, alltså lever jag.

Tiden tickar på…

Vilket hopp det blev här i bloggen!
Det var längesedan jag skrev men inte har det varit speciellt händelselöst under denna tid precis.
Jag har börjat jobba 25% schemalagd & tyvärr har inte förbutiken fungerat speciellt bra för mig.
Dock har jag en bra läkare, försäkringskassa-kontakt & en bra chef.
Jag får mina pass lagda till kassan så mycket det går efter ett debacle för någon vecka sedan.
Jag har lärt mig att säg nej & vänta samt det magiska ordet stopp.
Idag har jag faktiskt ”tvingat” mig att läsa en del i en tidning.
Jag märkte att det var lättare att hålla kvar koncentrationen nu.
Jag är på väg tillbaka även om det kommer att ta sin tid.
Just det här med att läsa…har gett mig ett frö i skallen men än är det i sin linda så jag tar inte upp det ännu.
Kanske blir det inte mer heller…
Ska bli spännande att sätta upp ett mål i alla fall.

Det stickas & virkas i mängder! Nu har jag fått pippi på väskor & jag ska se om jag kan knåpa ihop varsin till mina små flickbarnbarn någon dag.
Först har de nämligen beställt mössor med bollar på huvudet.
Man blir glad eller hur..?
Jag gjorde messy bun-mössor till systerdöttrarna & nu har en beställning på en till söstra mi också.
Hur kul är inte det??? 😀

Mindfulness!

Jag har även varit iväg & stöpt ljus.
Det är så härligt avslappnat & tyst i en miljö som skulle gjort mig tokig för några år sedan.

Nu bara älskar jag det!
Jag gjorde massor av fina saker.
Mamma beställde en del, en del kommer att ges bort & lite blir kvar till oss själva.
Det är så mycket julkänsla i riktiga ljus.

Tillbaka till stickorna!
Jag andas, alltså lever jag.

Läsvärt!

En far sa till sin dotter ′′ Du tog examen med ära, här är en bil jag förvärvat för många år sedan. Den är flera år gammal. Men innan jag ger den till dig, ta den till begagnade bilpartiet i centrum och säg till dem att jag vill sälja den och se hur mycket de erbjuder dig. Dottern gick till begagnade bilpartiet, återvände till sin far och sa: ′′ De erbjöd mig 1,000 kr eftersom den ser väldigt sliten ut.” Pappan sa,” Ta honom till pantbanken.” Dottern gick till pantbanken, återvände till sin far och sa,” Pantbanken erbjöd 100 kr eftersom det var en väldigt gammal bil.” Pappan bad sin dotter att gå till bilklubb och visa dem bilen. Dottern tog bilen till klubben, återvände och berättade för sin far,” Några i klubben erbjöd 100,000 kr för den eftersom det är en Nissan Skyline R34, en ikoniska bil och eftertraktad av många.” Pappan sa till sin dotter,” Rätt plats värderar dig på rätt sätt,” Om du inte är värderad, var inte arg, det betyder att du är på fel plats. De som vet ditt värde är de som uppskattar dig. Stanna aldrig på en plats där ingen ser ditt värde.

Idag skulle du fyllt 80 år…

Idag skriver jag 7 september.
För exakt 80 år sedan kom du in i denna värld som en liten knodd.
Jag har tänkt på dig så mycket idag.
Jag har velat krama dig.
Hårt!
…& säga hur mycket jag saknar dig. ❤️
Dikten jag skrev till dig vid din begravning.
Jag önskar så att jag läst upp den.
Men jag orkade inte.
Den sitter på min sovrumsvägg i en ram med fluffiga änglarvingar på sidan.
Varje gång jag läser den så tåras mina ögon.
Saknar dig så mycket!!! ❤

Älskade pappa!
Du kom sist in i denna värld, i en skara på sex.
Du, den lilla guldklimpen.
Du växte upp & mötte mamma.
Ditt livs kärlek.

Tre barn kom med jämna mellanrum.
Barnbarnen kom till & glädjen i dina blå ögon kunde man inte ta fel på.
Livets efterrätt.
Du fick även privilegiet att uppleva barnbarnsbarn.
De måste vara aperitifen till kaffet.

Du & skogen var ett tillsammans.
Jakten var en stor del av dig men lika gärna var du åskådaren mitt i naturen.
Du, en livsnjutare som alltid fanns där.
En tyst klippa i våra liv.

Flera gånger lurade du avgrundens mörka hål.
Till slut fick du ge med dig.
Du gick sist ur denna värld, från en skara av sex.
Du, vår guldklimp.
Du fattas oss.
Älskade pappa!

Jag andas, alltså lever jag.
Till vi möts igen…

10 år sedan…

Igår var vi alltså hos mamma & åt den där underbara planksteken.
Folkparksgrillen levererade verkligen!

Idag var det en ny dag.
Igår visade mamma mig e cd/dvd-skiva som det stod Arne 70 år.
Åh! tänkte ja, fotona från födelsedagen!
Den kollar jag på imorn, lördag, sa jag till mamma samtidigt som jag stoppade ner den i fickan.
Idag satte jag en i dvd-spelaren för att kolla bilderna men jag fick en överraskning: det var en FILM från pappas födelsedag!
Gissa en som grät när hon fick se sin fina pappa-björn på tv:n!?!
Jag såg den säkert fem ggr.
Hur han vecklade upp sin tröja där det stod:
Jag är ingen gynekolog men tar gärna mig en titt.
Han skrattade så där härligt finurligt som bara min pappa kunde göra.
Då grät ja ännu mera…
Det är på dagen 10 år sedan vi firade honom.
En överraskning med våra närmaste släkt & vänner.
Åh! vad jag saknar honom!
På måndag skulle han fyllt 80…

Jag har tvättat nya påslakan idag.
Det är så härligt när vinden river tag i tyget där de hänger på sträcket.
Sen doftar det ju underbart efter att ha torkat ute.

Imorgon är det dags för seans igen.
Denna gången tillsammans med finaste Sandra.
Denna gången ska vi träffa en som heter Åsa, från Visdomsögat.
Ska bli spännande…

Jag andas, alltså lever jag.

När jag var ung…

Precis så här var det:
* Vi trodde på fullt allvar att George Michael var hetro.
* Vi köade utanför telefonautomater varje kväll vi ville ringa efter skjuts hem. Oftast fick vi ändå ta cykeln.
* Hemtelefonen skulle se ut som något annat; som en hamburgare, en banan eller en pussmun.
* Telefonnummer hittade man i telefonkatalogen som ”Televerket” delade ut till alla en gång om året. Skulle man ringa någon utanför sitt län fick man ringa nummer-upplysningen.
* Sms fanns inte. Blev klassresan inställd fanns en telefonkedja där man skulle ringa nästa person på listan.
* ”Hockeyfrillan” fanns på var mans huvud – gärna i kombination med en synthtofs.
* Seglarskon betraktades som ”klassisk och tidlös”.
* En krusig permanent ansågs vara en trendig frisyr – både på tjejer och killar. ”Platt hår” var ett stort och vanligt problem.
* Ett Lycra-plagg vid namn ”Body” (som knäpptes i grenen, fullkomligt ohanterlig, särskilt i kombination med alkohol) ansågs vara ett basplagg i varje kvinnas garderob.
* Axelvaddar, ju större desto bättre, gav oss en naturlig v-siluett.
* Mascaran inte skulle vara svart utan ha samma färg som ögonen – blå, grön eller brun.
* Plastörhängen och pumps i klara färger som gul, cerise, turkos eller jadegrön.
* En bit kassler med ost och ananas betraktades som exotisk och rätter med ananas hette något med ”Hawaii-”.
* Den lyxigaste förrätten var ”räkcocktail” och den coolaste efterrätten ”glace au four” (glass i ugn).
* Vi fick inte hoppa på golvet när vi lyssnade på musik – då blev det hack i skivan.
* Det fanns en särskild möbel att förvara skivspelaren och kassettdäcket på, som kallades stereobänken.
* Vi gick med i bokklubbar, skiv-klubbar och samlade på receptkort som vi förvarade i speciella plastboxar i köket.
* Det gick rykten om att Michael Jackson och Janet Jackson var samma person.
* Det vita mirakelmedlet ”Tippex” var det enda sättet att åtgärda ett stavfel.
* Vi trodde att vi kunde få HIV ”AIDS” vid blotta anblicken av Jacob Dahlin eller Sighsten Herrgård.
* Tights och storskjorta med brett bälte var en helt naturlig kombination.
* Våra finaste tavlor förställde kyssande par i solnedgång, gråtande clowner och galopperande enhörningar.
* Alla gympade framför tv:n tillsammans med Susanne ”Kniiip” Lanefelt.
* Vi tränade och kände oss snygga med stringtrosor utanpå gympadräkten.
* ”Jag skriver en check” var en vanlig replik i shoppingsammanhang.
* Snabbmat var detsamma som ”en grillad med mos”.
* Vi minns när det bara fanns två kanaler utan reklam men med tv-hallåor och det blinkade en liten triangel uppe i högra hörnet när ett program började på den andra kanalen. Lyckan var stor 1987 när TV3 kom.
* Dåtidens Facebook var ”Heta linjen” där upp till hundra personer talade samtidigt i ett enda samtal. Helgalet!
* Overheadprojektorn. Minuterna som gick innan läraren fattade hur plasten skulle vändas på lysbordet och hur skärpan skulle ställas in.
* Fluortanten. Gurglandet tog aldrig slut och blev bara äckligare ju mer saliv som blandades med fluorshoten.
* Selfies tog vi i fotoautomaten på ”Domus” eller ”Epa”
* Att köpa godis var inte snabbt gjort på 80-talet. Lösviktsgodis/ självplock fanns inte, istället fick man stega fram till en kiosk, lägga fram mynten och börja peka genom glaset. Expediten fick sedan plocka bit för bit med en liten tång i en liten papperspåse. ”En rund, två röda, en sur” osv.
Frågan vi ställde var ”hur mycket har jag kvar att handla för?”…

Ja hur underbart var det inte att leva då…?

Jag andas…..fortfarande, alltså lever jag.

Nobbad men glad ändå.

Jobb på förmiddagen idag & det gick inte så bra som jag hoppats på.
Pulsen slog volter på 112-120 slag & gick inte ner till 80 förrän jag stämplat ut.
En märklig episod inträffade dock.
Tack & lov så fann jag mig, klarade av situationen liksom.
Jag blev ignorerad av en kund!
Det bästa av allt var att jag log & brydde mig inte…
Jag gick därifrån.
Denna kund har lurat mina kollegor & sagt att jag alltid bjöd henne på kaffe i fiket.
Medan hon till mig sa att de alltid bjöd.
Det tog stopp en dag när jag kom på henne att ljuga.
Jag konfronterade henne & det var inte alls populärt.
Jag blev blockad på facebook & nu hejjar hon inte.
Inte min förlust skulle jag vilja tillägga.

Vi hade bestämt med mamma & en väninna att vi skulle äta plankstek beställd från Folkparksgrillen här i stan.
Jösses vilken god middag vi fick!!
Vi satt mellan 18 & 21.30 innan vi bröt upp.
Jag var trött efter att ha jobbat men jag var ändå glad för hur bra vi haft det denna kväll.

Väl hemma hälsade katten oss välkomna med att slänga sig platt på hallmattan & vänta på kel.
Lilla pys!

Jag andas, alltså lever jag.

Nygammal ruta!

Ja vi hade ju påhälsning i vår gamla bil i veckan.
Någon ”vänlig” själ slog in höger bakdörrs ruta som splittrades i tusen bitar.
Om jag blev arg?
Nja….klart jag blev!…men så länge de inte ger sig på triken eller min nya bil, så kan jag hålla mig lugn.
Johnny & jag hade pratat om när, inte OM, någon slår en ruta på opeln, så skulle han fixa den.
Så jag höll mig lugn.
Stress är ju inte min vän precis.
Det blev att åka till Falkenberg till Walthers, för att hitta en ny ruta.
Det fanns en så Johnny började böka loss de från den kraschade gamla bilen.
Medan Johnny mekade bil så tittade jag mig omkring på alla de uppställda bilarna.
En kyrkogård full med lik från kraschade bilar. Tänk om de kunde tala?

Tänk om de kunde berätta sin historia för mig…

Med rutan i handen sa jag ett tyst farväl till de ensamma vraken som fick stanna kvar.
En del av dem skulle leva vidare.

Vi befann oss i Falkenberg & vägen till Ullared ligger ju alldeles i närheten.
VIPS!
Men här ligger ju Ge-Kås!
Vi var här i fredags så egentligen var det helt onödigt att åka en gång till men jag gillar ju stället!
Vi sa att vi skulle kolla flödet på folk & äta lunch i restaurangen.
Döm om min förvåning när jag såg att det var mindre än hälften av folk från i fredags!
Så skönt att gå runt & strosa utan att stöta på folk.
Jag kom hem med en störtskön tisha, tycker jag då, med en ananas på.
Sååå nöjd med köpet!
Sen ser jag att det är ett Pernilla Wahlgren-design.
Snopen men vad fasen, jag gillar ju tröjan även om jag inte gillar Pernilla.

Jag andas, alltså lever jag.