Arkiv | januari 2011

Gött!

Hanbollsmatchen är över för denna gång. Kroatien åkte på däng av vårt underbara pojklag.
Igår fick Serbien på nöten & sådana här dagar är det underbart att på Odengatan. 🙂
Oavsett hur länge denna saga varar så har de i alla fall gett oss underbara mål & enorm styrka.

Jobbedag men den gick i trivsamt tecken. Funkade perfekt trots lite orolig början. Jag vägrade låta stressen ta över & såg det positiva i det hela vilket ledde till att allt löste sig perfekt. Känner mig helnöjd!

Besök hos Patricia idag vilket visar vackra naglar på mina fingrar igen. Härligt!
Därefter hämtade jag lilla voffen som väntade på mig hos mamma & pappa tre hus bort.
Så nu sitter vi här & kollar Timeout. Chillar liksom. Gött!

Jag andas, alltså lever jag.

Mitt land.

Knepigt det där med invandrare.
Vissa är så nöjda med att få hjälp. De vill jobba. De vill bli svenskar. Aldrig går deras ursprung ur dem men de vill gärna göra sitt bästa. Sådana härliga grannar har jag haft en gång. De klarar språket sisådär men vill så gärna. De sliter hela året för att åka till sitt ursprung på semestern. Ändå vill de vara svenskar, ser sig som svenskar. Accepterar det som finns här.
Sen finns det den andra delen. De som kom hit på femtiotalet för att jobba. Som bara jobbade lite grann.
Sen blev plötsligt alla sjukpensionärer. Deras barn blev tvugna att bli sjukpensionärer innan de fyllt 30.
Träffade en sådan man innan på min sköna promenad. Vad bor du nu frågade han på sin fruktansvärda svenska (kom hit på 50-talet!!) Jag pekar för vi var strax intill min lägenhet. Han svara; Va? E de sant?
Jag vet vad han tycker om skilsmässa (trots att hans dotter skilt sig från en spelmissbrukare så accepteras hon knappt längre) Då bara blängde han på mig & sa: Jag bor inte här längre, jag bor i MITT land. Sen gick han på om hur fint HANS land är mm. mm.
Då undrar jag vad han har gjort i MITT land alla dessa år? 
Jo det ska jag berätta: Promenerat, promenerat, promenerat & kört med kärringen!
Nu är han hemma i SITT land. Skönt!
Sverige – hans land  1-0.
Rasist?
Nej, jag gillar många utländska människor.
Jag vet vad jag talar om, min mamma kom från Österrike som 14åring.
Jag älskar henne!

Igår när jag skulle bära lådor från bilen kunde jag inte låta bli att gena över snöhögarna. Dumt!
Gjorde illa vaden igen. Hade precis lärt mig gå normalt efter första smällen men så i ett ögonblick var allt förbi.
Halta-Lotta eller halta-Anne får jag väl säga, var tillbaka igen. Gjorde ont som bara den!
Det blev att stoppa i sig en Ipren & en Panodil. Sen klarade jag av resten av jobbardagen. När jag kom hem ville jag så gärna få en promenad för vädret var så vackert & sådana dagar är inte så vanliga denna årstiden. Passade på medan herr Ipren & fru Panodil fortfarande verkade. Det var under den promenaden jag träffade ovanstående…

Fredagsmys igår med bästaste dottern i världen!!
Hemburgare med hempommes dvs potastisklyftor i ugn. Där satt vi sen i varsitt soffhörn & virkade på varsin amigurumifigur tittandes på Let´s dance. Slappe!!

Nu var matchen mor Serbien slut…..vi vann!!

Jag andas, alltså lever jag!
…………….så nu kan jag fortsätta packa! 🙂

Detta inlägg publicerades på 22 januari 2011. 1 kommentar

Det är dags!

Jag har nu fått datum att flytta in på.
De gamla hyresgästerna har redan flyttat ut. Tomt alltså!
Den 20 februari har vi gjort upp att jag ska få tillträde & då betala en slant till dem.
Hyresvärden satte sig inte alls emot detta tvärtom så trot jag han har en crush on me. Hahahaha!
Han har så härlig (läs vidrig) pottfrilla & pratar småländska trots sitt boende i Falkenberg. Ja jösses!
Så nu är det dags att packa lådorna ännu hårdare. Just nu står det 26 bananlådor på mina 61,5 kvadrat.
Ja de står på höjden men ändå. Fatta hur ljudisolerat det blir?!
Att jag inte tänkt på det innan…
Det börjar bli vemodigt att packa oxo. Min första egna lägenhet ska bli ett minne. Den är ju fin.
MEN full av ljud!!
Tänker att jag aldrig mer ska bo här. Tänker på hur glad jag var när jag fick den. När ingen trodde på att jag skulle våga eller överhuvudtaget fixa eget boende. Jag har förändrats på många plan. Tagit nya steg. Känner mig mera säker.
Boken jag köpte härom dagen: Skaffa bättre självförtroende, kan jag bläddra förbi många sidor i.
Det kan jag, det är jag redan klar med, där har jag varit men känner inte alls så idag. Sådant tänker jag & känner framförallt. När jag då läser detta & känner att der verkligen ÄR så, ja då får jag ju ännu mera självförtroende.
Fan, det känns så bra!!
Jag kan, jag vågar, jag orkar. Ska försöka pränta det vidare in i hjärnan. Känns bra.
Egen täppa. Måste skaffa gräsklippare. Vilken tur jag har att snön fortfarande ligger hård över hela gräsmattan!
Annars ska jag skynda långsamt. Hoppas Frasse kommer att gilla det…

Vi vann handbollen igår igen trots att alla trodde på förlust var jag aldrig (nästan) orolig. Tänkte att när de ramlade igenom förra matchen så gjorde vi alla missar & fel i den. Nu var det bara seger som gällde. Tror de är taggade till nästa match på lördag…å jag jobbar förmiddagspass så jag kan se den!!!

Nä mina vänner, klockan tickar på & jag ska till jobbet. Idag har jag fått tillbaka lusten att jobba ialla fall. I onsdags kändes det inte alls roligt. Dock kom jag ihåg att göra allt jag skulle.
Komma till jobbet. Ha möte med Svenska Spel (som jag höll på att glömma tre ggr!!), fackmöte efter jobbet (höll på att åka hem!!). Vet inte vad det var med mig den dagen. Var liksom inte riktigt glad.
Men idag känner jag mig lugn & glad. Längtar till jobbet faktiskt.
Så….

Jag andas, alltså lever jag!
Take care out there…

Varm i hjärtat!

Kort & gott:
En blyg typ åttaåring handlar före sin mamma idag när jag hade kassatjänst.
Jätterädd för tanten i kassan (jag). Jag var så gullig vid henne när hon skulle handla sitt lilla babybadkar med tillhörigheter. Hon lämnar fram sin hundralapp & får växel tillbaka. Stolt. Hon vågade trotsa sin fara med att möta mig.
Vi börjar prata lite mer. Hon ska till sin farmor idag för fredagsmys. Berättar om sin plånbok & sina pengar hon ska spara till något som hon verkligen önskar & vill ha. Vad det är vet hon inte nu.
Därefter viskar hon till sin mamma (som berättar för mig): -Mamma, den tanten är jättesnäll & jag är inte rädd för henne.
Härligt eller hur..?

Två timmar senare kom det fram en dansk dam till mig i kön.
-Dejligt att få prata med solskenet!
Jag bara: -Eh va?
-Jo vi har stått & tittat på er alla kassörskor & jag beslutade mig för att gå till din kassa för du är en solstråle som får alla att må bra…
Då log jag & kände att jag gjort kundnytta.

Kanske är det galet att skriva bra om sig själv men det gjorde mig glad…

Jag andas, alltså lever jag.

Vilken vurpa!

Att stå bredvid sig själv & bara se det hända.
Som en film. Det händer på en bråkdels sekund men man ser det i slowmotion.
Allt från när fötterna lyfter från marken till man ligger där, raklång på rygg.
Idag råkade jag ut för precis allt det där. Jag hade beslutat att Frasse inte skulle hoppa in i bilen själv då han kunde ramla & slå sig fördärvad på det glatta underlaget vid bilen.
Men oj vad glatt där var!
Blankis med vatten över. Glattare än jag trodde!
Absolut skulle voffsegull inte hoppa själv. Så jag hasar med fötterna fram emot honom efter att ha öppnat luckan till ”bagaget”. Han ser på mig. Jag tvekar inte en sekund till att lyfta honom trots det glatta underlaget. Precis när jag lyft upp honom (mellanstor hund) så vill han hjälpa till att nå bilen & det resulterar i att jag halkar. Frasse glider sakta ur mina händer ner mot mina fötter men han hamnar inte på marken för det, för mina ben är ju på väg upp i luften. Min blick möter hans & hans säger: Vad i helvete sysslar du med matte??
Ja det undrade jag oxo. Hur man kan få för sig att  bära sin hund när man knappast själv kan stå på egna ben?
Nåja, huvudsaken att Frasse-gullet klarade sig utan skador. Själv är man då öm på ställen man inte visste man hade.
Ett gott skratt fick man oxo…plus alla de som såg mig vurpa, men jag bjuder på det!

Långa kvällshelgen är över & en lång vecka börjar med en ledig måndag. Ser fram emot helgen som kommer då jag är ledig. Kommer att vara ledig fyra hela dagar!
Under dessa så blir det en hel del vila, packa & ganska säkert en pizza. Ska ta hand om mig & göra en egen fredagsmysfredag. Behöver lugn & ro nu.

Frasse har åkt tillbaka till sin husse & nu bor jag med massor av bananlådor. Ingen trevlig syn men jag måste ju packa.
Det är ganska trevligt i och för sig för jag får ordning på massor & kastar en del. Ska ta itu med en del packande imorgon & till helgen ska jag nog sätta mig i förrådet & få ordning på det. Kanske. Eller bör…

Nu ska jag ta min ömma lekamen & krypa till sängs. Hoppas att jag kan gå morgon.

Jag andas, alltså lever jag.
……………känns rejält att jag lever just nu faktiskt! =)

Livet går vidare…

Nu har det gått långt tid sedan jag satt & knapprade på denna sidan.
Det har slutat komma folk för att kolla lägenheten & det känns skönt.
Jag har gett bort mina fiskar till Annelie som införskaffat fint akvarium.
Dessvärre vill inte de nya leva utan det är de röda platisarna från Mina som har starkast vilja.
Jag känner att jag inte har tid för dem just nu. Kanske flyttar de hem igen i framtiden någongång, vem vet?
Julen kom & gick ganska fridfullt. Inte en sådan jul som jag önskat kanske men den dög mer än väl.
Satt i kyrkan & lyssnade på Annelies kör på självaste julafton & det var mys!
Det bästa var att få fira med Annelie & mina föräldrar. Julstämningen infann ju sig tidigare i december när jag fick min lägenhet.
Jobbet var ansträngande innan jul men innan nyår var det sju resor värre!
Men så kul det är när det är sådant drag!
Vi fick fin julklapp & till nyår en vacker blomsterbukett från jobbet. Uppskattat!
Mindre roligt var att Petra slutade. Färskvaruchef men ändå en förtroendefull kär vän.
Du är redan saknad!
Familjen Loell gästar i detta nu. Firade nyår med min älskade syster, hennes man, Bosse (min kusin), Sara (Bosses fru), Annelie, mamma, pappa, Alma, Inez, Sessan & Frasse. Med god mat, massor av skratt & mys!
-”Motåå Anne” skulle borsta tänderna, läsa saga, sjunga & natta.
Älskar lilla Alma!
Inez har växt & blivit så stor. Rolig att underhålla, krama, hålla & snusa på. Mmm!
Annars blåste nyårsafton bort. Raketerna smällde som vanligt men folk tar väldigt lite hänsyn var deras skräp hamnar.
Jag har inte så ont av när det kommer skräp farande men allt som man ställt på marken & sedan bara struntar i att ta med därifrån. Inte ok.
Så vi gav igen idag. Jag sände iväg två lyktor när det började skymma på seneftermidagen idag. Himlen började färgas mörkblå. Alma & Ingela lekte med Frasse i snön i trädgården. När lyktorna steg av värmen så tyckte jag det var fridfullt. Att se hunden vara lugn trots elden som brann. Hans blick följde ballongen länge. Fint!
Japp jag skräpade oxo ner. En bit ståltråd är det som brukar bli över. Förlåt!

Så nu är allt över. Jul & nyår. Nu börjar arbetsåret på nytt & nu med inventering. Många timmar extra & jag lever för en dag i taget. Har packat två lådor till plus en säck med ytterkläder som inte används nu. Jag måste ju sätta fart & få ner så mycket som möjligt i lådor. Rätt som det är så är det dags för flytten & jag vill ha så lite som möjligt ner i paniklådor.
Många tycker jag här galen men jag tycker om framförhållning.

Idag har det varit härliga plusgrader. Så skönt efter dessa kalla minusvindar. Som mest, eller som minst kanske man ska säga, har vi haft -22. Brrr!
Just nu ca -5. Helt ok.
Sängen väntar. Har nattat lilla Almisen ikväll oxo. Imorn ska jag klippa henne.
Jag har haft en härlig tid med min brors alla barn. Därefter fått vara med min dotter under hennes uppväxt & nu njuter jag av min systers barn. Livet är härligt!

Jag andas, alltså lever jag!
…………..även om det ibland känns som om man bara sover, äter & jobbar.