Guldbröllop

Det blev en trevlig helg med fint väder, nyfunna vänner & guldbröllop.
Direkt när vi for över åsen så klarnade himlen upp & solen tittade fram.
Visst, det blåste fortfarande men livet blir så mycket roligare när solen tittar fram.
Vi körde bron över på vägen ner då vi skulle till södra Köpenhamn, närmare bestämt till Johnnys syster. De firade 50 år som gifta.
Ja inte Johnny & hans syster men systern & hennes man.
Ett gulddukat bord glittrade ikapp med jaktdublonerna på alla troféerna på väggarna.
Ändå ser vi bara en bråkdel på bilden. Dessa är skjutna från trädgården rakt ut i skogen.
Förutom de afrikanska djuren då klart.
Vilken känsla att göra en Runar!
Äger man mark så går det.

Äreporten hade dottern gjort med många vackra rosor.
Flaggan var hissad dagen till ära & det är en riktig flagga, Dannebrogen, inte lilla Ida i Emil i Lönneberga.
Tårtan var en ny upplevelse!
Med flødebollar, hindbær & fløde.
Åsså guld förstås!
Gott var det så det receptet snodde vi med oss.

Sen satt jag där. Som mitt i Matador. Av alla dess karaktärer hittade jag Elisabeth Fries.
Fast blond. Lika mild, social men oxo en lyssnare. Vid hennes sida hittade jag Albert Arnesen. Mitt emot honom satt fina Maud & vid hennes sida Mats Skjern, tystlåten med ett självbelåtet leende. Karaktären Røde var mild men rättfram, precis som i serien.
Lilla Daniel satt där i sina ungdomsår med sammetslena bruna ögon.
Agnes Jensen visade sig vara precis som i serien!
Helt fantastisk person.
Vid henne satt teckningsläraren Ernst Nyborg, tillika värden för aftonen.
Hans guldbrud var Laura, tagen från köket med sin kaffekopp.
Vicky var där oxo. En sprallig ung, nåja något äldre då, dam
som sprang runt bland borden. Oluf Larsen var där men utan sin hund Kvikk.
Hans-Christian satt med vi bordet som den gentleman han alltid är.
Vilken underbar samling!
Jag bara älskar dem!
Både de på duken & de IRL.
Själv satt jag där som Ingeborg Skjern. Tyst & leende.
Allt var ju på danska. Jag var den enda från Sverige.
Så för en gångs skull pratade andra mer än jag. Mycket mer!

Här har vi Laura & Ernst, tillika Vivi & Hans. Guldbröllopsparet.
Smørrebrød i mängder & hemmabryggt öl, dagen till ära.
I en megaflaska med dryga 3 liter. Med en styrka på 5,3. Najs!
Flæskesvær direkt från slagtar’n. Fett? Ja men det ska det ju vara!
En fantastisk kväll även om hela min skalle var så trött efter att ha koncentrerat mig på all danska. Så mätta & belåtna gav vi oss av till vårt hyrda rum bara någon kilometer därifrån. Med en underbar utsikt över havet & bron.

Innan vi styrde kosan mot Sverige så hälsade vi på Johnnys systerdotter på deras gård.
Vi fick träffa på vackra hästar & deras härliga vackra lilla katt. Kolsvart med de blåaste ögon jag sett på en katt någongång. Hästarna var en normalstor & en ponny.
Som lilla Vinnie i Sveriges ATG. Jag matade med morötter. Aningen försiktig för jäklars vad stor den stora var & den lilla kunde säkert trampa av mig fötterna.
Hemfärden gick med färjan men strax före den så stannade vi till & satt våra kärleksfåglar vid Johnnys mammas & Jarls grav.
Vi tände varsitt ljus för dem & kände att nu hade Jarl återförenats med sin älskade Gerda.
Båten erbjöd røda pølser så vi kunde klara oss hela vägen hem.
Väl hemma fick vi pussar av Hoppsan & en keligare katt finns inte.
Han hade haft vakt av min fina kollega & vän Emily så han hade inte varit själv.

Idag är det även farsdag.
En ledsam dag för mig som inte har min pappa kvar.
Otroligt jobbig dag!
Men vi tände ljus för dig med pappa.
Du har varit med mig hela dagen.
När ska smärtan försvinna..?

Jag andas, alltså lever jag.