Första veckans reflektion

Oj vilken vecka!
Idag är det redan fredag & första fördjupningsarbetet är klart.
Vår superbra grupp First Class byttes ut då vi var tvungna att skifta bord när nytt arbete skulle påbörjas.
Nya kompisar!
Lite trögt i början såklart eftersom man var tvungen att känna in atmosfären hos nya människor.
Det som förvånar mig är faktiskt att man kan känna sådan värme med personer man aldrig tidigare mött.

Tisdag morgon & jag vaknade…pigg!
Hur kunde det gå till efter en sådan lång dag?
Klart, efter att ha somnat redan strax efter 22, är väldigt ovanligt för mig.
Jag vill ju inte gå & lägga mig för tidigt, då jag inte vill vakna för tidigt.
Jag hatar ju att inte få sova!

Morgonlektionen handlade om reflektionen från gårdagen, måndag, men det var inte många som ens kom ihåg vad vi gjorde dagen innan. Det mesta var i & för sig mest praktiskt samt att lära känna varandra men ändå. Att tro att man hade koll på vilket hus & rum man hade, fick jag skratta åt mig själv ganska många gånger innan jag greppade alla vägar på Runö.
Idag, fredag, kan jag inte förstå hur jag kunnat vara så snurrig.
Här är så härligt lugnt & mysigt!
Inte så stilla & tyst som på Viskadalen men bra nära.
Runö är ju bra mycket större!

Onsdagen rullade på snabbt & halva veckan hade nu redan gått.
Det är intensivt. Det är tidspressande men så kul!
Man lyssnar till texter, man arbetar i grupper, man målar, skriver & diskuterar saker som jag aldrig trodde jag skulle förstå.
Ism hit & ism dit, historia, kreativitet, rörelse, ibland glömmer man nästan att andas.
Men bara ibland.

Torsdagen ägnades i stort till feminism.
Ett grupparbete som skulle redovisas på fredagen.
Att jobba så tätt tillsammans under så många timmar kräver koncentration & styrka.
Och en hel del energituggummi.
Men vi rodde det i hamn.
Feminism är inte bara…feminism. Det finns så många grenar utifrån den grundläggande feminismen.
Första gången jag läste igenom häftet, första gången vår handledare började förklara – jag trodde aldrig att jag skulle hänga med ännu mindre bena ut informationen.
Redovisningen idag gick som en dans & att man sedan lärde av de andras redovisningar var ju en härlig bonus. Man var ju ganska fokuserad på sin egen & tänkte att man inte skulle kunna ta in när någon annan skulle stå framme vid tavlan med sin information.
Jag kan inte något utantill direkt men jag har lagt ny kunskap i min ryggsäck.

Maten är helt ekologisk & vissa rester blir nästa lunch eller middag. Allt återvinns.
Att de sedan har kockar som kan tillaga, typ soppa på en spik & ändå få det gott, ja det är verkligen överraskande. De har fullständiga rättigheter i baren. Inte för att jag är stammis där men en annan blir lite förfriskad emellanåt om kvällarna. Inte från vår grupp då förstås. Vi tar vår utbildning på allvar.

Varje morgon & kväll promenerar jag. Det är inte jättelångt men det håller ryggen igång.
Den har strejkat lite nu när jag har suttit så mycket. Jag är ju inte van.
Efter att ha tagit med min ena sängkudde till lektionssalen plus promenader så har jag blivit bättre.
En kudde i svanken gjorde så mig mycket bättre.
Tack & lov!

Jomen visst har jag hemlängtan!
Men ändå trivs jag väldigt bra här uppe i Åkersberga.
Just nu sitter jag i min säng med datorn i knät. Jag har kollat Fångarna på fortet efter att jag fått in receptions-gubben på rummet…ja han fick fixa tv:n. 🙂
Jag har inte ens haft en tanke på att sätta igång tv:n på hela veckan & när jag skulle koppla av denna fredagkväll så funkade den inte.
Dock är servicen väldigt hög på Runö så jag fick hjälp omedelbums.
Varför jag kollar tv en fredagkväll?
Jag orkar inget annat. Inte hänga i baren, inte hänga i gameing-rummet.
Jag är bara…trött.
Jag har en vecka kvar & vill orka med den oxo.
Nu väntar jag på att ögonen ska slå igen.
Jag är så nöjd med att ha orkat med & klarat av första veckan.
Imorgon ska jag söka mig ut till Näsudden, Palmestenar & Håll-käften-huset.

Jag andas, alltså lever jag.